Provtryck

Det finns ett flertal olika provtryck av svenska frimärken, dels officiella sådana utförda av Posten (eller dess tryckeri) och även ett antal privata som utförts som förslagsmärken skickade till Posten.

På sidan här visas olika officiella provtryck av märken som ej utgivits, så kallade provtrycksmärken.
De olika provtrycken som pappersprover och färgprover som gjorts av utgivna märkena finns beskrivna vid respektive emission.
Privata förslagsmärken finns t.ex. med Carl XV porträtt utfärdade av P.A. Nyman i Stockholm år 1861 som på den tiden tryckte de norska märken. Nyman tryckte sina märken som förslag till Posten i hopp om att få kontraktet för att trycka även de svenska märkena.
Mer info om dessa finns längre ner på sidan.

Provtrycksmärkena användes för att prova nya tryckmetoder som nya tryckpressar, flerfärgstryck och tandning.
Här nedan finns några exempel på sådana märken.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ewerts provmärke från 1937 användes i många sammanhang i många år och finns i ett flertal olika färger, papper, gummeringar och tandningar.

Carl XV

norge_oscar1
Oscar I

Förslagsmärken från 1861 med Carl XV:s porträtt tryckta av Carl Axel Nyman i Stockholm som vid denna tid övertagit faders tryckeri och tryckte Norges frimärken med Oscar I:s porträtt.

Tryckarken bestod av 100 märken som innehöll alla de fem valörerna med både slät och linjerad bakgrund runt porträttet.

Märkena framställdes i de sju färgerna gul, blå, blågrå, grön, karmin, brun samt svart och har samma perforering som de norska.
Den blågrå färgen är en färgförändring från den ursprungliga violetta, precis som på den norska 3 skillingen.
Den karmina färgen ses ofta blekt då den är mycket ljuskänslig.
Pappret är ett tjockt (kartongaktigt) gulaktigt papper som aldrig varit gummerat
Även en provgravyr i något grövre utförande på ett tunt gråaktigt papper finns i färgerna orangeröd, brun och karminrosa.

Nyman fick aldrig trycka några svenska frimärken men blev senare chef för Riksbankens sedeltryckeri.

Märkena kallades tidigt för ”Bukowokis privatmärken” vilket beror på att konsthandlaren lär ha haft ett större parti av märkena.