30 öre ringtyp tandning 13

Den totala upplaga är 16 8oo ooo märken.

Nyanser

Märket delas i litteratur som t.ex. Facit upp i 11 olika nyanser.

Det hårda vita pappret användes för i princip alla valörerna under åren 1882-1883. För 30 öres valören är det nyansen b2 som är tryckt på detta tydligt hårdare/styvare pappret.

f-nyansen är tryckt före e-nyansen.

Facit-NrBenämning och färgstyrkaPapperUtgivningAntal ark
35abrun 8-6vanligt5.1877-16.10.78ca 18000
35b1svartbrun – brunsvart 10-6vanligt5.1877-16.10.78ca 15000
35b2svartbrun – brunsvart 10-6hårt vitt12.8.82-29.11.829603
35colivaktigt brun 7-6vanligt5.77-1.78ca 1000
35dmörkbrun – brun 9-6vanligt20.12.78-3.4.8024567
35eblekbrun 5-3vanligt30.4.81-4.11.8114154
35fmattbrun 8-4vanligt10.6.80-24.11.8017386
35gbrun – olivaktigt brun 8-6vanligt24.12.81-1.4.8211557
35hsvartbrun – brun 10-5mjukt2.3.83-3.10.8317912
35ibrun 8-5mjukt eller efterglättat7.1.84-4.1.8430745
35jolivaktigt gulbrun – gulbrun 8-520.2.85-22.1.8616529

35a) brun 8-6
Första nyansen kommer från ett antal tryckleveranser mellan maj 1877 och 16 oktober 1878, den totala upplagan är ca 18000 ark (1,8 miljoner märken). De är normalt avstämplade 1877-1879.
Trycket är ofta suddigt, färgen ofta matt och tunn. Vanligt vitt papper har använts.


35b1) svartbrun – brunsvart 10-6
Samtida med a-nyansen från tryckleveranser mellan maj 1877 och 16 oktober 1878, den totala upplagan är ca 15000 ark (1,5 miljoner märken). Tryckta på vanligt vitt papper. Tydlig svart tillsats i färgen jämfört med a-nyansen.
Återkommer under 1882 på hårt vitt papper.


35b2) svartbrun – brunsvart 10-6
Tryckta på hårt vitt papper (ibland räfflat) som skiljer den från nästa nyans som är på mjukt papper. Färgen har en tydligt inblandning av svart.
Kommer från tre leveranser: 12.8.1882 , 4.10.1882 och 29.11.1882 med totalt 9603 ark (960 300 märken).


35c) olivaktigt brun 7-6
Den ovanligare olivaktigt bruna nyansen kan troligen ses redan i första tryckleveransen (maj 1877) och fram till januari 1878. Tryckta på vanligt papper och trycket är ofta otydligt till suddigt och kornigt. Skiljer sig tydligt från de samtida nyanserna. Normalt avstämplade under 1878. Upplagan är ca 1000 ark (100 000 märken)


35d) mörkbrun – brun 9-6
Tryck och färgstyrka varierar vilket gör att märken i d-nyansen kan se tämligen olika ut. Allt från märken med kraftigt mittparti och tunna ramlinjer till märken med flammigt tryck.
Kommer från 6 leveranser 20.12.1878 – 3.4.1880 med en total upplaga av 24567 ark (2 456 700 märken).


35e) blekbrun 5-3
Inför tryckningen av e-nyansen framställdes en ny tryckplåt. Trots en ny plåt är trycket inte riktigt skarpt och valörsiffrorna är ofta något tjockare än normalt, men inte lika tydligt som på f-nyansen. Nyansen kommer från två leveranser 30.4.1881 med 9320 ark och 4.11.1881 med 4834 ark. Normalt avstämplade under 1881 och 1882.

Nyansen benämns normalt ”brun” i litteraturen men har valt att kalla den blekbrun för att ge en bättre bild av färgen i förhållande till framför allt de kringliggande nyanserna 35d (brun – mörkbrun) och 35f (mattbrun).

De tjocka siffrorna i valörcirkeln syns normalt tydligast på t.ex. 3:ans övre del. De ljusare märkena är utpräglade mattbruna medan de mörkare är mindre matta i färgen.


35f) mattbrun 8-4
Kommer från två leveranser daterade 10.6.1880 och 24.11.1880 med totalt 17386 ark. Dessa är tryckta innan e-nyansen med en tämligen sliten plåt som syns på de tjocka valörsiffrorna, här förekommer även ett flertal tydliga plåtfel i valörcirkeln.


35g) brun – olivaktigt brun 8-6
Kommer från två leveranser 24.12.1881 och 1.4.1882 med en upplaga på 11557 ark.
Tryckta med samma plåt som e-nyansen. Trycket är något suddigt, oklart. Ett svagt inslag av olivt i färgen som inte är rent brun. Tryckta på vanligt vitt papper. Normalt avstämplade under 1882 och 1883.


35h) svartbrun – brun 10-5
Första leveransen på mjukt papper överlämnades till frimärksförrådet 2.3.1883 omfattande 5539 ark. Därefter följde ytterligare fem leveranser på det mjuka pappret fram till den 3.10.1883 då totalt 17912 ark tryckts. Färgstyrkan varierar beroende på mängden svart tillsats. Trycket är p.g.a. av det mjuka pappret ofta något bristfälligt som tydligast ses vid valörcirkelns ytterkanter.


35i) brun 8-5
Slätt tryck på efterglättat eller mjukt papper. Kommer från 7 leveranser 7.1.1884 till 4.11.1884 med totalt 30745 ark.


35j) olivaktigt gulbrun – gulbrun 8-5
Tryckta på vitt eller gulaktigt papper. Kommer från två leveranser 20.2.1885 och 22.1.1886 med totalt 16529 ark.


Varianter

Det finns flera intressanta och spektakulära varianter i valörcirkeln. De som normalt omnämns i litteraturen är:

  • Sammanhängande siffror (Facit-Nr 35v5)
  • Vit fyllning i 0:an (Facit-Nr 35v6)
  • Vit fläck på 3:an som då nästan ser ut som en 8:a (Facit-Nr 35v7)
35v5
Sammanhängande siffror
35v6
Vit fyllning i 0:an
35v7
Vit fläck på 3:an
160876
Tidig vit fläck på 3:an?

Vidare finns de varianter som normalt kan ses på Ringtypsmärken:

35v8
Streckade siffror

Spegeltryck

Ytterligare varianter som kan ses på 30 öres märken är t.ex. kraftigt tryckta ramlinjer, , brutna ramlinjer, stukade ramhörn, dragspel (pappersveck orsakat innan tryckningen), vita fläckar i valörcirkeln (förutom de ovan nämnda).

Vita fläckar i valörcirkeln, framför allat ovanför 0:an
Vit fläck under 3:an
35_dragspel
Dragspel till höger
35_kraftig_ramlinje_uppe
Kraftig ramlinje upptill
35_kraftig_ramlinjer_nere
Kraftig ramlinje nertill

Normalt för märken tryckta i boktryck (som t.ex. Ringtypsmärkena) är att den ramlinje som är kraftigt tryckt varit placerad längs tryckarkets ytterkant, d.v.s. en kraftig övre ramlinje innebär att märket varit placerat i tryckarkets översta vågräta märkesrad.

Enheter

35_6block
6-block stämplat i ENÅNGER 4.10.1883

Mindre enheter som 2-strip (par) och 3-strip är ganska vanliga men större enheter som 4-block är betydligt ovanligare. Enheter som det 6-blocket stämplat i ENÅNGER 4.10.1883 är ovanliga.
Observera även den intressanta tydliga skadan på den högra yttre ramlinjen nära det nedre hörnet på det nedre vänstra märket.

35_4strip
4-strip lodrätt stämplat i HALMSTAD 6.4.1882

4-strip är inte så vanliga men betydligt vanligare än 4-block. De flesta strip är lodräta, vågräta strip är ovanligare. Observera den varierande skuggningen på siffrorna på 4-stripet.
1:a märket är utan skuggning, 2:a märket med svag skuggning på 0:an, 3:e märket med tydlig skuggning på framför allt 3:an och slutligen det 4:e märket med svag skuggning på 0:an.

35_3strip
3-strip stämplat STOCKHOLM NORR 28.10.1881

Mindre enheter som 3-strip är som sagt inte så särskilt ovanliga men absolut inte vanliga och de ger lite liv i en samling. 3-stripet här skulle kunna pryda och ge liv åt en sida med 30 öringar.