5 öre ringtyp tandning 13

Den totala upplagan för 5 öre valören med tandning 13 var 15 600 000 märken.
Frimärkena blev ogiltiga för frankering 31.12.1910.

Nyanser

Frimärket 5 öre Ringtyp tandning 13 kan delas upp i 11 olika nyanser.

Upplagorna är uppskattade baserade på den totala upplagan och sällsyntheten för respektive nyans.

Normal avstämpling avser när nyansen tidigast kan vara använd och sista normala användning, tidigare avstämplar bör inte kunna förekomma men senare finns.

För nyanserna under 1882-1886 är pappret normalt det bästa kriteriet och mest tillförlitligt, inte färgen eller trycket.

Facit-NrBenämning och färgstyrkaPapperNormal avstämplingUpplaga
30agrågrön 7-6vanligt5.1877 – 1878400000
30bmatt blåaktigt grön 8-5vanligt1878 – 18801 milj
30cgrön 8-5vanligt1878 – 18811,4 milj
30dklargrön 6-4vanligt1880 – 18821 milj
30eblekt blåaktigt grön 5-3vanligt1882 – 18831,2 milj
30folivgrön – gråaktigt olivgrön 7-4vanligt1882 – 18831,2 milj
30gmattgrön 7-5hårt vitt1882 – 18831 milj
30hblåaktigt mörkgrön-grön 8-5mjukt1883 – 18842,2 milj
30iblåaktigt mörkgrön-grön 8-5efterglättat1884 – 18852,6 milj
30jgulaktigt grön 6-4vanligt1884 – 1885800000
30kmörkgrön-grön 8-6vanligt1885 – 18862,8 milj

30a) grågrön 7-6
Första nyansen med tandning 13. Färgen är ganska matt som normalt är betydligt ljusare än andra märken stämplade innan 1880. Tryckta på vanligt papper och normalt avstämplade under 1877 och 1878.


30b) matt blåaktigt grön 8-5
Tryckta på vanligt papper med oren färg som gett ett mer eller mindre suddigt tryck. De mest typiska är de ljusare märkena med dåligt täckande färg som Karlstad nedan. Bedömt på avstämplingar så är trycket och färgen sämre på tidiga b-nyanser än senare. Normalt avstämplade 1878-1880.


30c) grön 8-5
Fylligt och slätt tryck på vanligt papper med en ren grön färg. Även om nyansen varierar ganska mycket så skiljer den sig tydligt från de andra samtida nyanserna genom sig tydliga tryck. Normalt avstämplade 1878-1881.


30d) klargrön 6-4
Trycket är något ojämnt till suddigt. Detta gör att man enkelt skiljer c-nyanserna från d-nyanser med sitt jämna och fylliga tryck. Tryckta på vanligt papper. Huvudsakligen avstämplade under 1881 men även 1882, dock sällan så tidigt som 1880.

Känslig för svavelväte, som får färgen att svartna.


30e) blekt blåaktigt grön 5-3
Färgen är blek i blåaktigt gröna nyanser. Trycket är något ojämnt men normalt inte lika tydligt som på d-nyansen. De mest typiska färgmässigt är de ljusare exemplaren som Skirö och Dala Husby nedan. Nyansen är normalt avstämplad under 1882 och 1883.


30f) olivgrön – gråaktigt olivgrön 7-4
Olivt inslag i den gröna färgen. Mest karakteristiska är de ljusare märkena som har en gråaktigt olivgrön nyans. Tryckta på vanligt papper. Trycket är normalt något ojämnt men kan även vara klart. Huvudsakligen avstämplade under 1883.


30g) mattgrön 7-5
Tryckta på hårt vitt papper vilket är det huvudsakliga kriteriet för nyansen. Färgen varierar men är alltid mer eller mindre matt (dov). Trycket är ganska jämnt och normalt tydligare än på f-nyanserna. Normalt avstämplade under 1882 och 1883.


30h) blåaktigt mörkgrön – blåaktigt grön 8-5
Tryckta på mjukt papper vilket är det huvudsakliga kriteriet för nyansen. Färgen har ett mer eller mindre tydligt blått inslag och varierar från grön till mörkare grön. Trycket varierar från slätt till något kornigt (torr färg). Färgen är p.g.a. det mjuka pappret ofta inte helt täckande vilket syns tydligast i valörcirkeln som ofta är ”vit flammig”. Normalt avstämplade under 1883 och 1884.


30i) blåaktigt mörkgrön – blåaktigt grön 8-5
Tryckta på efterglättat papper vilket är det huvudsakliga kriteriet för nyansen. Färgen har ett mer eller mindre tydligt blått inslag och varierar från grön till mörkare grön. Trycket är normalt slätt man kan även vara något kornigt (torr färg). Färgmässigt påminner nyansen mycket om h-nyansen, men pappret skiljer dessa åt och därav oftast även trycket som är mer väl täckande på i-nyansen. Normalt avstämplade under 1884 och 1885.


30j) gulaktigt grön 6-4
Ett gulaktigt inslag i färgen som är tydligast på de ljusare märkena som tydligt skiljer sig från de föregående h- och i-nyanserna samt den senare k-nyansen. Ett ”vanligt” papper kommer åter i bruk. Normalt avstämplade under 1885 men även 1884 förekommer.


30k) mörkgrön – grön 8-6
Ren grön färg med ett skarpt tryck på ”vanligt” papper skiljer k-nyansen från den tidigare h-, i- och j-nyanserna. Varierar från mörkgrön till grön beroende på färgstyrkan. Normalt avstämplade under 1885 och 1886.


Varianter

Skadade ramlinjer som stukade hörn och avbrutna linjer förekommer ganska ofta på denna valör precis som de övriga valörerna.

På frimärket här nedan är det övre högra hörnet stukat med en uppåt riktat streck, orsakat av en skruv med vilka plåtdelarna skruvades upp på en träplatta.

Stukat övre höger hörn, skruvavskav

Skuggad siffra (Facit-Nr 30v3), även kallad streckad siffra.
Oregelbundna färgstreck på valörsiffran. Uppträder frekvent under vissa perioder. Ju tydligare och kraftigare skuggningen är desto intressantare är den.

30v3
Skuggad siffra

Spegeltryck (Facit-Nr 30v2)
Tydligt genomlysande tryck så att märkesbilden tydligt kan ses från baksidan.
Bilden är spegelvänd och kallas därför spegeltryck.

30v2
30v2 spegeltryck

När de tryckta arken lades på varandra innan tryckfärgen torkat hamnade ibland mindre färgpigment på baksidan av frimärkena. Dessa kallas ibland för abklatsch.

30_abklatsch
30 med abklatsch

Enheter

Det finns en hel del stämplade enheter som t.ex. 4-block bevarade av 5 öres valören, men de är inte särskilt vanliga.

Frankeringar

Den klart vanligaste förekommande frankering med 5 öre är postanvisningar med 25 öres porto, dessa är normalt frankerade med 5+20 öres märken men ses ibland även med andra kombinationer som 5+10+10 öre eller 5×5 öre.

5_20_postanvisningsklipp
5+20 öres postanvisningsklipp
25_ores_postanvisningsklipp
Postanvisningsklipp frankerat med 5×5 öre för 25 öres porto

Bli först med att kommentera

Lämna ett svar