12 öre ringtyp tandning 13

Valörens huvudsakliga syfte var för inrikes brev i 1:a viktklassen med portot 12 öre. När detta sänktes till 10 öre 1:a januari 1885 minskade upplagorna kraftigt. Sista tryckleveransen från Bagge till frimärksförrådet skedde 17.11.1884 med 1 305 700 märken vilka fortsatte att skickas ut till postkontoren fram till 1890. Restupplagan övertrycktes 1889 med ny valör 10 öre.

Nyanser

Märket delas i litteratur som t.ex. Facit upp i 8 olika nyanser, a-h. Men c-nyansen finns tryckt både på vanligt papper (c¹) och hårt vitt papper (c²) vilket ger totalt 9 nyanser. De flesta nyanserna är tryckta i mycket stora upplagor vid en mängd olika tryckningar vilket gör att de varierar tämligen mycket och är snarare nyansgrupper än nyanser.

Det hårda vita pappret användes för i princip alla valörerna under åren 1882-1883. Några valörer har separata nyansbeteckningar i den tryckta litteraturen för märken tryckta på detta tydligt hårdare (styvare) papper.

Upplagorna är uppskattade baserade på den totala upplagan och sällsyntheten för respektive nyans.

Normal avstämpling avser när nyansen tidigast kan vara använd och sista normala användning, tidigare avstämplar bör inte kunna förekomma men senare finns.

De två sista nyanserna (g och h) varierar ganska mycket, från ljusblå till mörkblå.

Facit-Nr	Benämning och färgstyrka	Papper	Normal avstämpling	Upplaga
32a	matt ljusblå 5-3	vanligt	5.1877 – 1878	15 milj
32b	mörkblå-blå 8-5	vanligt	5.1877 – 1880	39 milj
32c1	djupblå-blå 9-7	vanligt	1878 – 1880	10 milj
32c2	djupblå-blå 9-7	hårt vitt	1882 – 1883	10 milj
32d	mörkblå 9	vanligt	1879 – 1881	12 milj
32e	gråaktigt blå 7-4	vanligt	1880 – 1883	38 milj
32f	ljust klarblå 5-3	vanligt	1883 – 1884	5 milj
32g	mörkblå-ljusblå 9-4	mjukt	1883 – 1884	27 milj
32h	mörkblå-ljusblå 9-4	efterglättat / 1885-86 ppr	1884 – 1888	8 milj

32a) matt ljusblå 5-3
Från de första tryckningarna på vanligt papper. Ofta med vita fläckar i trycket. Påminner mycket om den sista nyansen med tandning 14, samma färgblandning, papper och tryckplåt endast olika tandningsverktyg. Normalt avstämplade under 1877-1878.

---

a-nyansen är ljusare och tydligt matt jämfört med b-nyansen.
a-nyansen och även tidiga b-nyanser har ofta vita fläckar (plåtslitage) i framför allt valörcirkeln, samma som ofta ses på den sista nyansen av tandning 14.

32b) mörkblå – blå 8-5
Tryckta på vanligt papper. Märken från tidiga tryckningar kan uppvisa samma typ av vita fläckar i trycket som a-nyansen. Färgen är orenare än hos c-nyansen. Den stora upplagan på 39 miljoner fördelade på många olika tryckleveranser gör att b-nyansen varierar tämligen mycket i utseende. Normalt avstämplade 1877-1880.

---

32c¹) djupblå – blå 9-7 på vanligt papper
Ren och klar färg som kan vara ultramarinaktig eller ”lysande” blå. Tryckta på vanligt papper. Trycket varierar från rent och skarpt till mer oskarpt och något flammigt, framför allt på de som är tryckta på de hårda vita pappret. Normalt avstämplade 1878-1880.

Nyansen återkommer under 1882-1883 men då på det hårda vita pappret. Upplagan på är ca 20 miljoner för c¹ och c² nyansen tillsammans.

---

32c²) djupblå – blå 9-7 på hårt vitt papper
Ren och klar färg som kan vara ultramarinaktig eller ”lysande” blå. Tryckta på hårt vitt papper. Trycket varierar från rent och skarpt till mer oskarpt och något flammigt. Normalt avstämplade 1882-1883.

Upplagan på är ca 20 miljoner för c¹ och c² nyansen tillsammans.

---

32d) mörkblå 9
Den mörkaste med ett svartaktigt intryck som gör de mörkare än de djupblåa c-nyanserna som saknar det intensiva mörka (svartaktigt blå) inslaget i färgen. Tryckta på vanligt papper med ett rent och skarpt tryck. Normalt avstämplade 1879-1881 med tonvikten på tidigt 1880.

---

32e) mattblå eller gråaktigt blå 7-4
Upplagan är hela 38 miljoner fördelade på en mängd olika tryckleveranser vilket gjort att nyansen varierar kraftigt från de ljusaste gråaktiga till de mörkaste som är nästan skifferblå. Huvudsakligen tryckta på vanligt papper, men förekommer även på ett tjockare hårt papper med orent tryck.

---

32f) ljust klarblå 5-3
Tryckta på vanligt papper i klar ljusblå färg som i UV-ljus lyser gulgrönt på grund av att vitt färgämne har blandats i färgen. Normalt avstämplade 1883-1884.

---

32g) mörkblå – ljusblå 9-4
Tryckta på mjukt papper. Färgen varierar mycket, från mörkblå – blå – ljusblå. Tryckets kvalité varierar från bra till dåligt täckande färg orsakat av det mjuka pappret, vilket normalt syns tydligast i valörcirkeln. Normalt avstämplade från december 1883 och under 1884.

---

32g) mörkblå – ljusblå 9-4
Huvudsakligen tryckta på efterglättat papper men förekommer även på 1885/86 års papper. Färgen varierar mycket, från mörkblå – blå – ljusblå. Normalt avstämplade 1884-1888. Den långa avstämplingstiden beror på att denna nyans kommer från de sista tryckningarna av 12 öre. Riksportot sänktes från 12 till 10 öre 1.1.1885 vilket innebär att nyansen huvudsakligen är avstämplad under 1884.

---

Varianter

Förutom de i t.ex. Facit upptagna varianterna på detta märke finns en mängd intressanta tryckdefekter som skadade ramlinjer, tjocka ramlinjer, vita fläckar, skruvavtryck och färgade linjer i marginalerna för att bara nämna några. Här nedan finns några exempel på typiska och tydliga varianter på frimärket 12 öre ringtyp tandning 13.

Vit fläck under 12 (Facit-Nr 32v12). I valörringens nedre del under 12 finns en stor vit sky.
Denna precis som de flesta andra varianter och plåtfel kan se något olika ut.
Varianten hade tidigare Facit-Nr 32v8 som ändrades i 2017 års katalog till 32v11.

Vit kil i övre vänstra hörnet (Facit-Nr 32v11).
I övre vänstra hörnet finns en kilformad vit fläck.

Enheter

Stämplade enheter som 4-block är ganska ovanliga.
Ovanligt många av de bevarade enheterna är stämplade i Finspång som troligen hade överskott på 12 öres märken och underskott på högre valörer vilket gjort att dessa används på försändelser med höga porton. Annars är precis som på andra enheter en stor del stämplade i Stockholm.