Frimärken

Detta är vår nyhets och informations sida om frimärken och andra samlarobjekt.
Här finns fakta om svenska frimärken som nyanser, leveranser, varianter, stämplar, brev och mycket mer.
Flera tusen bilder på frimärken och beskrivningar finns inlagda. Vi har ett stort utbud av frimärken från hela världen på www.frimarksnetto.se och vi håller frimärksauktioner på www.frimarksauktioner.se varannan månad.
Vi skriver även om nya produkter som nyutgivna frimärkskataloger och myntkataloger, nya förvaringssystem för samlarobjekt som frimärksalbum, myntalbum, pinsförvaring och klockboxar. På www.safealbum.se kan du se hela vårt stora utbud av tillbehör och förvaringssystem för olika samlarobjekt.

Vi har även butik i Helsingborgs på Bruksgatan 30, gågata i centrum 2 minuters gångväg från centralstationen.

Du hittar alla infosidor i menyn samt mycket annan info i våra inlägg om olika samlarobjekt och tillbehör.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Frimärkets historia

Världens första frimärke
Världens första frimärke – One Penny Black
a_stor
Sveriges första frimärke – 3 skilling banco

Världens första frimärke utgavs 1840 i Storbritannien. Frimärket har valören 1 penny och är svart, därav namnet ”One Penny Black”. Mannen bakom iden var Sir Rowland Hill som räknas som frimärkets fader.
I Sverige gav vi ut våra första frimärken 1855, Skilling Banco. Fem valörer gavs ut 3, 4, 6, 8 och 24 skilling.
När frimärken gavs ut infördes även enhetligt porto för inrikes brev. I England blev detta 1 penny medan det svenska blev 4 skilling. Innan frimärkenas införande bestämdes portot av hur långt ett brev skulle skickas.

Som en följd av frimärkets införande kom även postlådor där man kunde posta sina frankerade brev istället för att köa på postkontoret för att betala och posta sina brev.
I början var alla frimärken otandade och fick klippas ut ur arken. Sveriges första frimärken perforerades, men det var inte så vanligt 1855. T.ex. hade våra grannländer Danmark och Norge inte perforerade frimärken.

Varför börja samla?
Att samla frimärken är en allmänbildande hobby du kan bära med dig genom hela livet. Många frimärken bär på en liten historia. Äldre frimärken har ofta motiv som landets regent, kända personer eller byggnader. Modernare utgåvor har ofta vackra motiv från landets djurliv eller andra trevliga motiv som båtar, flyg och idrottsarrangemang.

Vem som inte samlar frimärken vet till exempel att Magyar betyder Ungern på ungerska eller kommer ihåg den enorma inflationen på 1920-talet i Tyskland.

Vad kan man samla?
Länder är det vanligaste samlingsområde och då givetvis Sverige för oss i Sverige. Målet med en landssamling är att den ska bli komplett eller så komplett som möjligt under en bestämd tidsperiod. Samlingen kan börja med det första utgivna märket eller t.ex. från ditt födelseår.

Samlingen byggs oftast upp med stämplade eller postfriska märken, eller både och. Häften, strip, brev och förstadagsbrev kan vara trevliga extra objekt i samlingen eller utgöra en separat samling.

Motiv och temasamlingar har oftast inte som mål att bli komplett utan innehåller oftast de objekt man tycker om eller tycker passar in som t.ex. en serie från varje olympiad utgiven av arrangörslandet eller ett typiskt djur från varje land. Som tema eller motiv väljs oftast ett område där man har tidigare kunskaper och intresse. Postfriska märken är att föredra då dessa visar motiven tydligast. Brev, förstadagsbrev och stämplar kan tillföra samlingen objekt och information som inte finns på frimärkena. T.ex. kan brev med specialstämplar från olika matcher fotbolls VM ge information om deltagande länder, arenor och resultat.

Exempel på teman är Sveriges kungar, Nobelpristagare eller den globala uppvärmningen.

Exempel på motiv är fåglar, bilar eller fotboll.

Färgnyanser
Samma frimärke kan ibland finnas tryckt i olika färger eller nyanser. Ibland kan färger skifta helt som t.ex. från lila till grå men ibland är skillnaden mindre som t.ex. från gulgrön till grön.

På 1800-talet och början av 1900-talet trycktes ofta samma frimärken under många år och ibland kunde då färgen med flit eller av misstag variera mellan de olika tryckningarna. Tryckfärgen blandades ofta för hand ofta utan några särskilda mått vilket gjorde att färgen kunde variera från t.ex. ljusblå – blå – mörkblå. Färgerna blandades samman av olika ämnen och det hände att något ämne byttes ut för att spara pengar eller för att ge ett bättre resultat, detta kunde medföra att frimärket fick en annan nyans som t.ex. ultramarin istället för blå.

På äldre svenska frimärken finns mycket fler nyanser och färgskiftningar än hos de flesta andra länders samtida frimärken.

Att samla nyanser eller leveranser
Äldre märken är ofta tryckta i flera upplagor under flera år. Trycket och färgen varierar ofta mer eller mindre från tryckning till tryckning, dessa kallas för nyanser. Nyanserna listas i kataloger med undernummer i bokstavsform (a, b, c, d o.s.v.).

Den huvudsakliga skillnaden mellan olika nyanser är färgen, men ibland är det andra kännetecken som skiljer nyanserna åt. Detta kan vara tandning, papper, utgivningsår eller tryckets utseende.

Nyanser samlas oftast på lösa märken, men kan även samlas på brev eller både och.

Istället för nyanser kan man samla utgåvorna efter leveranser. Skillnaden är att man helt ordnar märkena efter när märkena är levererade av tryckaren. Antalet leveranser är betydligt fler och skillnaderna är ofta mycket små. Att samla leveranser är betydligt mer komplicerat än nyanser men ger en mer rättvis bild av märkets utgivning.

Varianter och feltryck
På äldre frimärken förkommer ibland varianter och feltryck. Detta kan vara att frimärket har fått fel färg, eller att tryckplåten blivit skadad.

Det världsberömda svenska frimärket 3 skilling banco gul
3 skilling banco gul

Sveriges och världens mest kända feltryck är den gula treskillingen. Detta feltryck kom till p.g.a. en kliché i tryckplåten för 8 skilling banco blivit skadad och måste bytas ut, men tryckaren kunde inte vänta på att en ny kliché tillverkades då han var tvungen att trycka klart märken. Därför tog han en kliché för 3 skilling banco och satte in i tryckplåten. Det finns endast ett känt exemplar av detta frimärke. Frimärket som hittades av en skolpojke är idag värt många miljoner och är ett av världens dyraste frimärken. Det är dessutom ett världens dyraste objekt i förhållande till sin storlek och vikt.

3 skilling banco frimärkena är annars gröna.

Att samla brev och posthistoria
Brev samlas oftast i posthistoriskt syfte, där brevets stämplar och postala anteckningar är väl så intressanta som själva frimärkena. T.ex. kan ett brev med ett vanligt frimärke vara intressantare och värdefullare än ett med ett ovanligt frimärke. Värdet på ett brev är en kombination av frimärkena, stämplarna, anteckningar och vart brevet är skickat. Ett svenskt brev skickat till Kina är ju t.ex. betydligt ovanligare är ett skickat till Tyskland. Tilläggstjänster som rekommendation, assurans, expressutdelning, postförskott m.m. ger också mervärde.

Exempel på samlingsinriktning för en brevsamling kan vara:
En viss tidsperiod som t.ex. brev frankerade med Oscar II
En viss destination som t.ex. brev till Danmark eller brev till Afrika
En viss typ av brev som t.ex. rekommenderade brev
Eller en kombination av flera som rekommenderade brev till Danmark frankerade med Oscar II

Det finns specialkataloger för brev, posthistoria och stämplar som listar och värderar olika typer av brev och portosatser. För svenska brev finns Facit Postal och för tyska Michel Deutschland Briefe. Dessa och många andra frimärkskataloger finns att köpa på www.safealbum.se och www.frimarksnetto.se

Hemortsfilateli
Att samla filatelistiska objekt från sin hembygd kan förena frimärksintresset med ett intresse för sin hembygd. Stämplar på lösa märken och brev samt vykort med motiv från hemstaden är de vanligaste objekten i en hembygdssamling. Samlingen kan även omfatta andra objekt som lokalfrimärken och reklammärken från t.ex. utställningar.

Bli först med att kommentera

Lämna ett svar