Skilling Banco 1855-1858

  • Samtliga valörer utgavs 1.7.1855
    All denominations issued 1.7.1855
  • Tryckta i boktryck med tryckplåtar av 100 lösa klichéer
    Printed in letterpress with printing plates consisting of 100 separate cliches
  • Varje ark bestod av 100 frimärken i samma valör
    Each sheet contained 100 stamps in one denomination
  • Tandning 14 med 1855 års tandningsverktyg, eftertrycken med annan tandning
    Perforation 14 with the tool of 1855, the reprints with other perforation
  • Handgjort papper med vattenmärken i marginalerna, kronornament och linjer
    Hand-made paper with margin-watermark, crown ornament and lines

Historik
Background

Världens första frimärke ”One Penny Black” gavs ut 1840 i Storbritannien och Danmark var först i Skandinavien år 1851. Sveriges första frimärke gavs ut på söndagen 1 juli 1855, men Norge som var i union med Sverige var tidigare ute med sitt första frimärke 1 januari samma år.
Införandet av frimärken var en stor postreform. Dels för att man kunde förbetala portot. Men en lika stor och viktig sak var att man införde enhetsporto över hela landet. Innan hade portot bestämts av avståndet mellan avsändare och mottagare. Nu blev portot 4 skilling banco för ett brev upp till 1 1/4 lod (ca 16,6 g) inom hela Sverige.

The Worlds first postage stamp to be issued was the ”One Penny Black” 1840 in Great Britain, and Denmark was the first Scandinavian country in 1851. Sweden’s first postage-stamps was issued a Sunday on the 1st of July in 1855. But Norway which were in a union with Sweden was earlier on the 1st of January 1855.
The postage-stamps was part of a Postal-reform. With the introduction of the skilling banco stamps the postage for a domestic letter in the first weightclass, 1 1/4 lod (ca 16,6 g) was set to 4 skilling banco. Before the postage was determined on the distance between the sender and receiver.

Allmänheten informerades om postreformen genom Swensk Författnings-Samling No 51 (bild nedan). Denna skulle som det står på framsidan (Uppläses från Predikstolen) av prästen så att hela församlingen blev informerad under söndagsmässan.
I texten på framsidan kan man läsa ”medelporto af 4 Skillingar B:co, motsvarande i Riksmynt 12½ Öre”. Anledningen till detta var att valutareformen till ören hade redan skett men bristen på växelmynt gjorde att man valde att använda den gamla valutan.

The public was informed of the Postal-reform in Swensk Författnings-Samling No 51 (pictured below). It was to be read from the pulpit by the priest at the Sunday Mass (text in Swedish at the front ”Uppläses från Predikstolen”).
The text mentions ”medelporto af 4 Skillingar B:co, motsvarande i Riksmynt 12½ Öre” which means ”average postage of 4 Skillingar B:co, equal to Riksmynt 12½ Öre”. The reason for this is that the öre currency had already been introduced but because of the lack of coins in öre the old currency was used.

Författningen (SFS No 51) / The constitution (SFS No 51)

Längst ned på första sidan finns indelningen av viktklasserna. 1:a viktklassen var upp till 1 1/4 lod och för varje ytterligare lod ökade viktklassen och därmed även portot med 4 skilling.

At the bottom of the first page are the weight-classes listed. The 1st letter-rate was up to 1 1/4 lod and for every next lod the weight-class was increased and thereby also the postage with 4 skilling.

I de länder som tidigt utgav frimärken användes dessa i regel bara på inrikes brev. Därför gavs ofta bara ett frimärken ut motsvarande portot för inrikes brev i 1:a viktklassen. När två märken gavs ut var det andra ofta i dubbel valör för den 2:a viktklassen. Antalet valörer utökades efterhand med t.ex. en valör för trycksaker eller porto till grannländerna. Efterhand som utrikes brev och även rekbrev började frankeras ökade antalet valörer.

Sveriges första utgåva omfattade 5 valörer:

  • 3 skilling: kompletteringsvalör som sällan användes
  • 4 skilling: portot för ett inrikes brev i första viktklassen
  • 6 skilling: kompletteringsvalör eller t.ex. 2st för brev till Danmark
  • 8 skilling: portot för inrikes brev i andra viktklassen eller 1:a viktklassen till Norge
  • 24 skilling: för utrikes porto t.ex. 1:a viktklassen till Frankrike

In the early postage-stamp period country’s normally only issued one denomination for domestic mail. Then two denominations was issued the second in most cases was in double value to cover the second domestic letter-rate. Postage-stamps were not used on foreign mail. More denominations were added like one for printed matters or mail to neighboring countries. And as more domestic letters were franked as well as registered mail the number of denominations increased.

The first issue of Sweden had 5 denominations:

  • 3 skilling: supplementary value, seldom used
  • 4 skilling: the domestic postage 1st letter-rate
  • 6 skilling: supplementary value or 2 copies to Denmark
  • 8 skilling: the domestic postage 2nd letter-rate or the 1st letter-rate to Norway
  • 24 skilling: for foreign mail as the 1st letter-rate to France

1856 utgavs även ett frimärke i valören 1 skilling banco, det svarta lokalmärket. Frimärket skulle endast användes inom Stockholm och behövde därför varken land eller valörbeteckning. Endast texten ”FRIMÄRKE FÖR LOKALBREF”.

1856 a new stamp in the denomination 1 skilling was issued, the black localstamp. This was only to be used within Stockholm and therefor didn’t need the inscription Sverige or the denomination. The text ”FRIMÄRKE FÖR LOKALBREF” means postage-stamp for local-letters.

Tillverkningen av skilling banco
The production of the skilling banco

Frimärkena trycktes av greve Pehr Ambjörn Sparre som i sitt anbud till Generalpoststyrelsen den 12 december 1854 nämnde att han redan beställt maskiner och verktyg för tryckning, tandning och gummering. Tryckpressen, en digelpress av märket Alboin, hade han beställt från frimärkets födelseland Storbritannien. Tandningsverktyget var hans egen uppfinning och konstruktion, mer om det längre ner.

Count Per Ambjörn Sparre was the printer. In his offer to the Postal authority (Swedish: Generalpoststyrelsen) 12th of December 1854 he mentioned that he had already order the machines and tools needed for printing, perforation and gumming. The printing press, an Alboin, he had ordered from Great Britain. The perforation tool was invented and constructed by Sparre himself, more info further down.

Pappret
Tumba Pappers Bruk levererade det handgjora pappret som framställdes av linne- och hampalump. Som säkerhet mellan Tumba, Postverket och Sparre försågs arken med vattenmärke i marginalen. Vid varje beställning Postverket gjorde hos Sparre försåg de honom med exakt det antal pappersark som behövdes. Saknades ett ark när de tryckta frimärkena levererades fick Sparre böta 100x den högsta valören, d.v.s. 2400 skilling banco.
Pappret levererades i så kallade ”hela ark” (dubbla) med plats för 200 märken. När Sparre levererade de tryckta märkena gjordes detta i ”halva ark” om 100 märken. Inför eller efter vilket moment arken delades i mitten är oklart men mest troligt redan innan de lades i tryckpressen som endast hade plats för ett ”halvt ark” och en tryckplåt.

The Paper
Tumba Paper Mill produced the hand-made paper from linen and hemp rags. As a security between Tumba, the Post and Sparre a watermark of crown ornament and lines was placed in the margins. With every order Sparre received the exact amount of sheets needed for printing. For every missing sheet he had to pay a fee of 100x the highest denomination, 2400 skilling banco.
The paper was delivered in ”hole sheets” (Swedish: hela ark) with space for 200 stamps. Sparre delivered the printed sheets in ”half sheets” (Swedish: halva ark) with 100 stamps. At which moment the paper was cut in two half’s is not clear, but most likely before the printing as the printing press was made for a half sheet and a printing plate with 100 cliches.

Vattenmärket har i sällsynta fall kommit med i frimärkenas marginaler. 5 exemplar kända på 4 skilling och 4 exemplar på 8 skilling.

The watermark can rarely be seen in the margin of stamps. 5 examples known on 4 skilling and 4 on 8 skilling.

Tryckplåtarna
Alla skillingvalörerna trycktes med plåtar som bestod av 100 separata lösa klichéer. För varje valör tillverkades ursprungligen minst 200 klichéer, för två plåtuppsättningar. För 8 skillingen tillverkades 200 nya klichéer inför den sista tryckningen. För 4 skillingen finns flera olika plåtuppsättningar och även ett flertal förflyttningar av klichéer inom plåtuppsättningarna. För de andra valörerna är de ursprungliga plåtuppsättningarna nästa identiska genom alla tryckningarna, även om vissa slitna eller skadade klichéer blivit ersatta. Som t.ex. när man satte in en 3 skilling klichée i en 8 skilling plåt (position 4) och på så sätt tryckte en (eller flera) gula 3 skillingar.

The Printing Plates
All the five denominations were printed with plates consisting of 100 separate cliches. Originally 200 cliches was produced for each denomination, two printing plates. For the 8 skilling 200 new cliches was cast for the last printing. For the 4 skilling several plates consist and also moved cliches within the plates. For the other denominations the plates are almost identical in all printings, even if some worn or damaged cliches was replaced. A good example is then a 3 skilling cliche was placed in position 4 of a 8 skilling plate, resulting in the unique (or more) printing of the yellow 3 skilling.

Perforering
Samtliga originalmärken är tandade med 1855 års tandningsverktyg som gav tandning 14. Eftertrycken E1, E2 och E3 är tandade med 1865 års tandningverktyg, som också gav tandning 14 men något jämnare tandning. Eftertrycken E4 är tandade med ett verktyg som gav tandning 13.

Perforation
All original issues was perforated with the tool of 1855, perforation 14. Reprints E1, E2 and E3 also have perforation 14 but from the tool of 1865 which is more even. The reprints E4 have perforation 13.

Gummeringen
Märkena gummerades efter tryckningen. Till en början användes en dextrinlösning som med åren pulveriserats och fallit bort från märken. De tre sista leveranserna av 4 skillingen gummerades istället med gummiarabicum, som är mer åldersbeständigt. Därav finns endast de sista nyanserna (l, m och n) av 4 skillingen med originalgummering. För eftertrycken användes samma gummering som för de samtida öresvalörerna (Vapentyp eller Ringtyp), alla dessa utgåvor finns med originalgummering men den är normalt tunn och svag på 1868 års utgåvor.

The Gum
The stamps was gummed after the printing. At the start dextrin solution was used, which was pulverized and has fallen away. For the three last printings of the 4 skilling a arabicum gum was used, which is more age-resistant. Therefor only the last shades (l, m and n) of the 4 skilling is known with original gum. For the reprints the same gum was used as for the contemporary öre values (Coat-of Arms or Circle Type), all these are known with original gum but it is normally weak on the issues of 1868.

Stämplar
Under skillingperioden användes i huvudsak tre olika stämpeltyper:

  • Bågstämplar (Nst 6)
  • Fyrkantstämplar (Nst 7)
  • Cirkelstämplar (Nst 10)

Nst är förkortning för Normalstämpel.
Stämpelfärgen var svart. Men några orter finns även i blå färg, huvudsakligen under 1855.
Av fyrkantstämplar och cirkelstämplar finns även några mindre vanliga typer, Nst 8, 9 och 16.

Postmarks
During the skilling period three differnt types of postmarks was mostly used:

  • Arc postmarks (Nst 6)
  • Box postmarks (Nst 7)
  • Circle postmarks (Nst 10)

Nst is short for Swedish Normalstämpel.
The color of ink should be black. But blue postmarks are known from some places, mostly in 1855.
A few scarcer types of box and circle postmarks was also used, Nst 8, 9 and 16.

Förutom dessa så ses ibland på 4 skillingar stjärnstämpeln som användes på lokalbrev med det svarta lokalmärket. Utländska stämplar på märken, huvudsakligen från Danmark eller Norge är även dessa ovanliga och då oftast på 4 eller 8 skillingar.

Beside these 4 skillings can be seen with the star postmark used in Stockholm for localmail. Foreign postmarks are rarely seen, and then mostly 4 or 8 skillings with Danish or Norwegian postmarks.



Bli först med att kommentera