Svenska brev

Uppdateringar av boken Svenska försändelser 1858-1872

Det inrikes brevportot 1855 – ca 1950
Pdf med tabeller och förklaringar. Vanliga brev, lokal, rek, ass m.m.

Förklaringar
1 lod = 13,3 gram vilket ger 1,25 lod = 16,6 gram.
1 ort = 4,25 gram vilket ger 4 ort = 17 gram.
VK eller vk = viktklass

Inrikesbrev

Riksbrev (vanliga brev)

Lokalbrev

Brevkort

Trycksaker

Postanvisningar

Rekommenderade försändelser

Assurerade försändelser

Postförskott försändelser

Express försändelser

Registrerade brev

Mottagningsbevis

Pågående förteckning över inrikes skillingbrev

Norden

Danmark

Norge

Finland

Europa

Portona var innan UPU (ca 1875) sammansatta av överenskommelser mellan olika länder. Många brev skickades via det svenska postkontoret i Hamburg eller det danska postkontoret i Lübeck varifrån Preussen (senare Nordtyska Förbundet / Tyskland) skickade de vidare, därav spelar postkonventionerna mellan Sverige – Preussen samt Sverige – Danmark tillsammans med de tyska portosatserna till olika länder en central roll i de svenska portosatserna innan UPUs bildande 1875.
En ganska vanlig uträkning av ett porto var så här för t.ex. ett brev till Schweiz:
1. Porto till det svenska postkontoret i Hamburg
2. Preussiskt port för befodran till Schweiz
3. Irikes porto i Schweiz
Om något av dessa tre portona ändrades ändrades också portot en svensk fick betala för brevet. Portona ändrades ganska ofta under tiden innan UPU, oftast p.g.a. det Preussiska transitportot ändrades eller p.g.a. nya postvägar som t.ex. direktbrev.

De äldre breven (frånsett direktbrev) har normalt portonoteringar på framsidan och eller baksidan. De vanligaste noteringarna är de för brev skickade via Preussen (senare Nordtyskland) där röda siffror är Preussens totala del inklusive de blåa siffrorna som är ”Weiterfranko” (= vidareporto) d.v.s. portot som tillföll övriga transisterande länder inkl. mottagande landet. Dessa siffrorna är alltid i Preussens dåtida valuta Silbergroschen (Sgr), 1 Sgr = 9 svenska öre eller 3 skilling banco. Utförligare förklaringar för dessa noteringar finns beskrivna för de olika portosatserna till respektive land.

När UPU bildades 1.7.1875 blev portona till medlemsländerna enhetliga. Först 20 öre som gällde ända fram till 1921.

Endast portosatser som finns kända på bevarade brev (eller brevframsidor) är medtagna. För många länder fanns fler olika porton under åren 1855-1875. För den intresserade rekommenderas boken ”Swedish letter rates to foreign destinations” av Billgren – Bjäringer – Stone där samtliga porton finns uppräknade.

Uppgifter om antal kända brev frankerade med Skilling Banco och Ringtyp bygger på ”Svenska postförsändelser till utlandet före UPU” av Åke Rietz (år 2014) och Staffan Ferdéns ”Census of Swedish mail until 1940”.

Antal kända brev där Vapentyp öre eller Liggande Lejon ingår i frankeringen, publiceras under hösten 2022 i en bok, av Mikael Carlsson (förlag Frimärks-Netto). Uppgifterna i boken kommer därefter att uppdateras på denna sidan.

Avbildningar kommer från egen samling, i andra fall finns notering som (ex. Postiljonen 2021) vilket innebär att brevet varit till försäljning på deras auktion år 2021.

Belgien

Frankrike

Gibraltar

Grekland

Italien

Malta

Nederländerna

Portugal

Ryssland

Schweiz

Slesvig Holstein & Lauenburg

Spanien

Storbritannien

Turkiet

Tyskland

Ungern

Österrike

Utom-Europa

Algeriet

Argentina

Australien

Brasilien

Danska Västindien

Egypten

Kanada

USA

1 trackback/pingback

  1. Vapenbrev till utlandet | SAFE Album AB / Frimärks-Netto

Lämna ett svar