Posten i Helsingborg historia

Postmästarna

Listan avser föreståndaren/chefen för postkontoret i Helsingborg. De äldre hade oftast titel postkommissarie men även högre titlar förekom. I de fall den exakta titeln är känd är denna utskriven, annars används i allmänhet ”postmästare”.
Under 1600- och 1700-talet var lönen så låg att även andra sysslor fick kombineras för att kunna försörja postmästarens familj. Helsingborg var vid denna tiden ingen stor ort och därav var också arvodet ringa.
De tidiga var ofta från ”finare” familjer medan de senare ofta hade gjort karriär inom Postverket.

1668 – 1675 Anders Ekebohm
Den förste dokumenterade postmästaren i Helsingborg, omnämnd i Postverkets räkenskaper över postpenningar från år 1669 som avser utbetalda löner för år 1668. Han blev även borgmästare 1672 och flyttade 6 december 1875 till Halmstad där han då blivit borgmästare och sedan vidare som borgmästare i Jönköping 30 maj 1684.

1675 – 1676 Gabriel (Månsson) Hilletan
Född 1641-04-04 (Tansjö, Hinneryd) och dog 1689-07-04 (Karlskrona). Fadern hette Magnus Paulin Hilletan (Måns Påvelsson Paulinus död 1646) och modern Sigrid Baaz (1619-89)
Efterträdde Ekebohm både som post- och borgmästare. Han tvingades fly staden och båda sina ämbeten redan året efter sitt tillträde 1676 då danskarna intog Helsingborg. Hilletan blev istället 1676 överproviantmästare och 1682 överkommissarie vid amiralitetet i Karlskrona 1685. Han blev även adlad 15 oktober 1682 men adelssläkten dog ut redan 1748.

Hilletans adelsvapen, nr 1022

1681 – 1687 Henric Brunnswijk
Tullnär vid sjötullen med titeln överdirektör. Han var postmästare fram till sin bortgång 27 februari 1687.

1687 – 1696 Bengt Lang (Silnecker)
Född ca 1648. Var även borgmästare.
Brodern Johan Lang Langenhielm föds 1655 i Stade (Tyskland) och fadern Ertman Lang stupade 1658 i Danmark.
Gift med Katarina Elisabet Silnecker, de fick 3 söner och 2 döttrar.
Avled 27 mars 1696.

1696 Elisabeth Silnecker
Katarina Elisabet Silnecker född 1662 i Landskrona, dog 1731 i Östra Vemmenhög. Fadern var Johan Silnecker.
När hennes make (Bengt Lang) gick bort fick änkan Silnecker ett nådår genom att sköta postkontoret året ut.

1697 – 1708 Anders Löhman
Son till apotekaren Andreas (Helsingborg) och Anna Pedersdotter.
Apotekare och även rådman i staden. Han begärde 1708 att få överlåta tjänste till sin äldste son Lucas. Anders avled 8 år senare 1716.

1708 – 1718 och 1719 – 1732 Lucas Löhman
Fick överta fadern Anders tjänst. Han blev rådman i staden 1711 och var även ordförande i kämnärsrätten (lägre domstol) under 5 år.
1718 avsade han sig tjänsten efter Karl XII:s postreform som bl.a. innebar en sammanslagning av postmästeri och gästgiveri då han inte kunnde driva gästgiveriet som ogift. (Han lär ska ha kommit överens med tullnären vid lilla tullen Petter Appelberg att denne skulle ta hand om gästgiveriet.)
Han hade 1703-1706 vistats vid akademien i Lund men lämnat Lund för att hjälpa fadern, därav blev han 1718 föreslagen (av överste Bennet) som auditör (jurist inom militären). Tjänsten som auditör skötte han under en tid med interims fullmak. Karl XII dog samma år och hans postreform revs då upp varpå Lucas fick en ny fullmakt som postmästare i Helsingborg 1719. Några år senare slutade han som rådman och i kämnärsrätten. Senare startade han en tobaksfabrik i Helsingborg.
På sin dödsbädd skrev Lucas till överpostdirektören (daterat 29 april 1731) och bad att hustrun (hans andra, avliden 1733) skulle få efterträda honom som postmästare, men fick avslag på sin begäran: ”stridande mot författningarna”.

1732 – 1734 Simon Böök
Hade varit i tjänst hos borgmästaren och inspektör på flera gods. Han hade på dessa meriter blivit postmästare i Ängelholm 1721 (1721-1731) där lönen var så ringa att Böök även bedrivit jordbruk men boskapssjuka gav istället förluster. En tyngre förlust drabbade honom 1727 då hans 12 veckor gamla barn avled. Vid sin bortgång 1734 sörjde hustrun Cajsa (född Boman) och sex omyndiga barn.

1734 – 1748 Erasmus Leche
Född 20 november 1694 och var prästson till Jöns Leche (död 1710) från Barkåkra som blev rådman i Helsingborg 1731. När han fick fullmakt som postmästare började han ta sig friheter genom att utnyttja sin tjänst för egen vinning, han ”stod i handel och hade öppen bod” varpå tullen misstänkte att han smugglade varor med posten. När ett stenhuggeri skulle anläggas i Klöva hallar, hade Leche personliga intressen. För att få ihop startkapital skulle ett lotteri anordnas varpå Leche begärde portofrihet för prospekt och lottsedlar. Hans affärer lär trots detta inte varit särskilt gynnsamma.
31 augusti 1748 blev han utnämnd till postinspektör i Malmö, en tjänst han fick redan efter ett par månader.
Han var fästman (inte gift?) med Else Maria Rolig (1693-1752) med vilken han fick barnen Sven, Anna Stina och Susanna. Andra källor säger att Else och Erasmus var gifta och fick 8 barn, 5 döttrar och 3 söner.
När han lämnade som postmästare i Helsingborg begärde han att hans efterträdare skulle gifta sig med en av hans två döttrar.
Leches egendom såldes exekutivt i Helsingborg år 1850 och han avled 29 mars 1767 i Karlshamn.

1748 – 1758 Carl Gustaf Pettersson
Gifte sig inte med någon av Leches döttrar och förblev ogift. Han avled 1803 då han blivit postkommissarie i Göteborg.

1758 – 1791 Nils Wejlander
Var postinspektör i Stockholm när han 1758 befordrades till postkommissarie i Helsingborg. Han avgick från sin tjänst vid 71 års ålder och avled ett halvt år senare 1792.

1791 – 1827 Otto Leonard Wejlander
Född 22 juni 1766 i Helsingborg. Son till Nils Wejlander och Wendela Helena Güllich (avled 1777).
Tog ju. examen 7 juni 1784 och övertog fadern Nils tjänst 4 november 1791. Han hade då varit kanslist i justitieexpeditionen vid överpostdirektörsämbetet. 1818 fick han titeln postdirektör men inte motsvarande lön. Gift med Christina Catharina Engström (1772-1842) vars far var handlare i Helsingborg. De fick 11 barn, 4 söner och 7 döttrar. Av döttrarna blev 3 gifta. Sonen Lars Wejlander var Helsingborgs borgmästare åren 1849-1864.
Otto Leonard avled 11 januari 1827.

1827 – 1848 Gustaf Cervin
Nikolaus Elias Gustaf eller Nils Elias Gustaf föddes 1789-07-11 i Karlshamn och avled 1848-06-06. Han var son till borgmästaren i Karlshamn Bernhard Lorentz Cervin född 1742-10-07 och avled 1792-04-19.
Var den enda i raden som innehaft titeln postmästare-major. Tidigare vid Kronprinsens husarregemente där han fick guldmedalj för tapperhet i fält, troligen från slaget vid Bornhöft 1813. Han var 38 år ung när han lämnade militären för att bli postmästare, därav titeln postmästare-major.
Det var inte ovanligt att äldre officerare tillträdde som postmästare på olika orter. Flertalet var vid sådan ålder att de inte själva kunde utföra sysslan, men villkoren var så gynnsamma att en vikarie kunde anställas.

Kronprinsens husarregemente uniform från ca 1825, tiden då Gustaf Cervin var major. Tillhör Armémuseums arkiv

1848 – 1854 Carl Fredrik Leche
Född 1801 och konsul för Neu-Vorpommern i Mecklenburg. Som ”postmästare” fick han titeln postkommissarie. Han var son till prosten Wilhelm Julius (1757-1826) och från samma släkt med den tidigare Erasmus Leche (1734 – 1748).
1828 då 27 år blev han docent i Lund och var sedan lärare i tyska vid Hillska skolan i Stockholm 1835-1837. Från 1837 vikarierande postkommissarie och svensk-norsk vicekonsul i Greifswald där samma år samt fick konsuls namn, heder och värdighet 1841. Samma år flyttades konsulatet till Stralsund, där han var tillförordnad generalkonsul 1846-1850.
1854 avsade Leche sitt tjänst då han utsetts till generalkonsul i Lübeck där han avled 1878.
I ett eftermäle om Carl Fredrik står skrivet:
”Genom sin öppna, redbara och älskvärda karaktär, genom sitt utomordentligt behagliga umgängessätt och sin fint vetenskapliga bildning gjorde Leche sig i högsta grad omtyckt av var och en, som med honom kom i beröring.”

1855 – 1874 (Niklas Abraham) Conrad von Björnmarck
Var alltså postmästare när frimärkena infördes i Sverige 1 juli 1855 och han även med en annan stor reform med avskaffandet av fribrevsrätten och införandet av tjänstefrimärkena år 1874. Två av de största postala reformerna i Postverkets historia.
Född 17 april 1822 och student i Lund 1842. Fadern Christoffer von Björnmarck var postmästare i Laholm och tidigare ryttmästare vid Skånska husarregementet, han hade deltagit i fälttågen i Tyskland och Norge 1813-1814 då han blivit blesserad vid Dessan och dekorerats med Carl XVI Johans medalj. Även förfadern Niclas Peter von Björnmarck hade militär bakgrund som överste vid Konungens eget värvade regemente.
Conrad hade ingen militär bakgrund utan gjorde karriär inom posten i Helsingborg som postexpeditör 1848-12-05, kontrollör 1850-01-08 och slutligen postkommissarie (postmästare) 1855-01-22.
Han blev avskedad 1874 och hade då bl.a. hunnit mottaga Vasaorden. Han var även dansk vice konsul i Helsingborg.
Björnmarcksgatan på Olympia är uppkallad efter det område som Björnmarck ägde.
Gift 1853 med Teodora Elisabet Rönnow, dotter till guldsmed i Helsingborg men Teodora avled redan 1855 varpå Conrad gifte om sig med Olivia Matilda Nordlander i hennes 2:a gifte. Han avled 1879-10-13.

von Björnmarcks adelsvapen, nr 1929. Adlad 1751 och utdöd 1924

1875 – 1882 Pehr Christian Bergman
Föddes i Högsby och efter kameralexamen (ämbetsexamen) inledde han sin karriär inom Postverket som kontorsskrivare i Göteborg 1860, kontrollör i Ystad 1861, postinspektör i Centrala postdistriktet 1865 och sedan revisor i Generalpoststyrelsen 1871 för att slutligen bli postkommisarie i Helsingborg 1875.
Bergman skötte troligen aldrig sin tjänst i Helsingborg på plats eftersom han fram till sin bortgång 1882 hade kvar befattningar i Stockholm (postinspektör?).
Sonen Bo Bergman, författare och ledamot av Svenska Akademien, är mer känd än fadern men blev ej mer än postassistent inom Postverket.

Pehr Christian Bergman, fotografi från Postmuseum

1883 – 1892 Emil Key
Ledamot för lantmannapartiet (1867-1912) i andra kammaren. Han hade 1868-1883 plats i statsutskottet, riksdagens viktigaste utskott där han 1876-1880 var vice ordförande och 1881-1882 ordförande. Efter ett tungt nederlag i riksdagen lämnade Emil politiken och blev postmästare i Helsingborg då han var 60 år.
Gift med Sofia Ottiliana Posse, de fick mellan åren 1849-1856 sex barn och Emil avled vid ett besök hos dottern Ada i Visby 31 december 1892.
Mest känd bland barnen är utan tvekan deras äldsta, Ellen Key (1849-1926) författare och kvinnorättskämpe.

Emil Key 1822-1892, postmästare i Helsingborg 1883-1892

1893 – 1909 Fredrik Wilhelm Ljung
Postmästare i Helsingborg.
Postinspektör respektive postdirektör i Mellersta Distriktet åren 1883-1914

Fredrik Wilhelm Ljung, bild Postmuseum

1902 Fredrik Johan Magnus Nissen
Postexpeditör

Fredrik Johan Magnus Nissen, bild Postmuseum

1909 – 1914 Otto Samuel Schütz
Född 17 september 1854 i Listerby och dog 22 maj 1914.
Postinspektör i Västra Distriktet 1894-10-01.
Postmästare i Sollefteå 1888-1894, Visby 1894-1901 och Helsingborg 1909.11.03 – 1914. Dog 1914.05.22.
Var postmästare posten på Stortorget bytte namn till Helsingborg 1.
Gift med Anna Charlotta Sandström och fick dottern Vera Schütz, målare nämnd i Svenskt konstnärslexikon.

Otto Samuel Schütz, bild från Postmuseum
Ur veckotidningen Hvar 8 dag från 2 oktober 1904

1928 Henrik Vincent Holmberg

Henrik Vincent Holmberg, bild Postmuseum

1931 – 1936 Johan Adolf Nygren
Postmästare i Västerås 1923/1926-1931, i Göteborg 7 1929-1930, samt i Helsingborg 1931-1936.

Johan Adolf Nygren, bild Postmuseum

ca 1895 Gösta Boheman
Var en av grundarna till Kvartettsångsällskapet i Helsingborg, även kallat ”Kvartettarna”, är en fyrstämmig manskör, bildad 1895 där han var dirigent fram till år 1904. Gösta Boheman står här omnämnd som postmästare.

början av 1900-talet Johan Carlström

1908 Hallberg
Finns angiven som postmästare Hallberg på fotografi föreställande Kommittén för Historisk-Topografiska utställningen i Hälsingborg 1908, källa Helsingborgs stadsmuseum.

1950-talet Ulf Elmfeldt
Finns på ett fotografi benämnt ”Postmästare Ulf Elmfeldt Hbg, Poststationsföreståndare Hedvig L Fagerberg Kattarp.” Källa Helsingborgs museum.

Postkontoren

1624 fanns ett postkontor.

1857 köpte Postverket ett posthus i Helsingborg som då blev den 8:e fastigheten som Postverket ägde.

När Terrasstrapporna skulle byggas och övre delen av Stortorget planeras om flyttades postkontoret tillfälligt till Södra Storgatan.

Nya posthuset på Stortorget / Norra Storgatan invigdes 1903, arkitekt var Gustaf Améen (1864-1949). Byggnaden ägdes av Postverket från 1903 till början av 2000-talet.

Modell av Posthuset på Stortorget, bild Postmuseum