Cirkelstämplar är från denna perioden den vanligast förekommande (nästan uteslutande) stämpeltypen.
Stämpeltypen har fått sitt namn efter sin form – en cirkel.

Denna stämpeltyp ersatte de tidigare fyrkantsstämplarna.
Fördelen med cirkelstämplarna var att de höll längre och de var betydligt mindre än fyrkantsstämplarna.
Ortsnamnet var fast graverat medan siffrorna var lösa så att datumet kunde ändras dag för dag.
Stämplarna levererades med siffror för 12 månadssiffror och 31 dagssiffror och ett antal siffror för årtal.
Alla siffrorna var i samma stiltyp men storleken på dag och månad var normalt mindre än årtalen.
När årtalssiffrorna var slut och stämpeln inte var nedsliten graverades nya årtalssiffror. Dessa nya siffror kunde vara i andra stiltyper och storlekar än de ursprungliga siffrorna.
I vissa fall hade man glömt att skaffa nya årtalssiffror eller inte hunnit få dem levererade av gravören, då ändrades årtalet för hand i efterhand på breven.

Normalstämpel 10

Denna cirkelstämpel är den vanligaste stämpeln under perioden.
Ortsnamnet står i en halvbåge i övre halvan av stämpeln.
Delat årtal med datumet mellan årtalssiffrorna i stämpelns nedre halva.

Här listas och i vissa fall visas stämplar från de orter som hade denna stämpeltyp.
Många orter använde under perioden flera olika stämplar av normalstämpel 10 (typ 1, 2, 3 o.s.v.). Dessa kan inbland se väldigt olika ut men oftast är skillnaderna tämligen små.
De olika typerna är ej upptagna här. För den som är intresserad av de olika typerna kan läsa om dessa i SFFs handbok ”Cirkelstämplar del A-J” och orterna K-Westerby finns beskrivna i SFT mellan åren 1987-1992. Både boken och artiklarna i SFT är skrivna av Robert Mattsson.
Olika stavning på ortsnamn har vi listat och även de färgade (ej svarta) stämplarna.

Ortsnamnen i kursiv stil är tidigare eller senare stavning eller ortsnamn.
Många av stämplarna användes både innan 1858 och innan 1872, men här anges årtalen mellan 1858-1872.

Åren 1869-1872 tillkom många nya orter, dessa var ofta orter längs med de nya järnvägslinjerna och flera av dessa hade tidigare sk. strålstämplar. Flertalet av dessa orterna är ovanliga eller mycket sällsynta.
För värde på respektive stämpel hänvisas till Facit Postal (finns att köpa på www.frimarksnetto.se och www.safealbum.se). Tänk på att stämplarna ska vara daterade senast 30.6.1872 för att gälla som stämplar under Vapenperioden. Flera ovanligare orter ses mycket oftare med datum efter 30.6.1872 och ett handelsvärde för dessa bör normalt vara lägre.

Vissa stämplar är så pass stora att de inte får plats på ett frimärke, men om stämpeln är sidvänd (eller något vänd) får den oftast plats. Ibland har av detta skälet sidvända stämplar valts att avbildas istället för rättvända stämplar. Som samlare är målet att få så rättvända, hela och tydliga stämplar som möjligt men som illustration kan en vänd eller delvis vänd stämpel passa bättre.

Bilder på många olika stämplar finns inlagda på länkarna här nedan:

A   B   C   D   E   F   G   H   J   K   L   M   N   O   P   R   S   T   U   W   Y   Å   Ä   Ö

Järnvägsstämplar

De sent tillkomna PKXP stämplar NED och UPP är alla Normalstämpel 16 (Nst 16) förutom PKXP 1 UPP.
Dessa är medtagna här för att ge en helhetsbild.
Förutom dessa PKXP stämplar finns stämpeltypen endast för Arwika (1855-1859), Carlskoga (1856-1861), Helsingborg (1853-1855), Helsingborg (grön transit stämpel 1853-1885), Uddewalla (endast 1855) samt Warberg (1855-1858).

Fler olika järnvägsstämplar finn här.

 

 

 

 

Stockholms lokalpost

Stämplar använd på lokalpost i Stockholm under åren 1858-1872.

Stjärnstämpel

Utan ortsnamn och datum

 

 

 

TUR stämplar
Slogs normalt på breven som utdelningsstämpel för att visa med vilken tur på dagen brevets delats ut.

 

 

 

Sena avstämplingar

Samtliga valörer ur Vapentyp och Liggande Lejon var frankeringsgiltiga fram till 29.12.1910.
Därav finns sena avstämplingar gjorda av samlare och även av de som hade märken liggande hemma på lager.

Här kan du se några exempel på sena avstämplingar.

 

 

Utländska stämplar

Dessa kunde hamna på svenska märken med flit eller av andra orsaker när dessa inte var stämplade i Sverige.
Det vanligaste förekommande är danska nummerstämplar från hamnstäder som hade postutbyte med svenska hamnar, t.ex. Malmö – Köpenhamn.
Dessa kommer ofta från sk. ”skeppsbrev” som postades ombord på båtarna och frankerats med svenska märken som på så sätt kom ostämplade till Danmark.
Men även vanliga brev till eller via Danmark kunde bli helt eller delvis makulerade med danska stämplar.

Fler olika utländska stämplar finns här.

Bläckmakuleringar

Bläckmakuleringar är precis som det låter makuleringar gjorda med bäck.
Dessa har hamnat på märkena av olika orsaker:

• Ingen stämpel fanns till hands
• Märket har varit ostämplat när det sorterats på postkontoret
• Av misstag

De mest intressanta är givetvis de med datum och framför allt de med både ortsnamn och datum.
Kryss och andra figurer är mindre intressanta, med undantag för den sk. ”Falkenberg balkstämpel”.

Några exempel på bläckmakuleringar: