Den totala tryckta upplagan är 13 816 500 vilket är det i särklass största upplagan för de tre utgåvorna av 6 öre valören.
Frimärkena blev ogiltiga för frankering 31.12.1910.
Nyanser
Frimärket 6 öre Ringtyp tandning 13 kan delas upp i 11 olika nyanser.
Upplagorna är uppskattade baserade på den totala upplagan och sällsyntheten för respektive nyans.
Normal avstämpling avser när nyansen tidigast kan vara använd och sista normala användning, tidigare avstämplar bör inte kunna förekomma men senare finns.
De sista fyra nyanserna (h, i, j, k) på mjukt, efterglättat eller 1885/86 års papper har klarare nyanser än de tidigare.
| Facit-Nr | Benämning och färgstyrka | Papper | Normal avstämpling | Upplaga |
| 31a | rödlila 6-4 | vanligt | 10.1877 – 1879 | 400000 |
| 31b | rödaktigt lila 6-4 | vanligt | 1877 – 1879 | 500000 |
| 31c | matt lila 6-5 | vanligt | 1878 – 1882 | 2 milj |
| 31d | mörklila 8-7 | vanligt | 1878 – 1881 | 1 milj |
| 31e | gråaktigt lila 5-3 | vanligt | 1881 – 1883 | 2,2 milj |
| 31f | karminaktigt lila 6-5 | vanligt | 1881 – 1883 | 500000 |
| 31g | blåaktigt lila 6-5 | hårt vitt | 1882 – 1883 | 1,2 milj |
| 31h | blålila 7-5 | mjukt | 1883 – 1884 | 500000 |
| 31i | rödlila 7-5 | mjukt | 1883 – 1884 | 2 milj |
| 31j | blåaktigt lila 7-5 | efterglättat / 1885-86 ppr | 1884 – 1886 | 1,6 milj |
| 31k | rödlila 7-5 | efterglättat / 1885-86 ppr | 1884 – 1886 | 1,8 milj |
31a) rödlila 6-4
Första nyansen är känd avstämplad från oktober 1877 och fram till och med 1879, men merparten är använda under 1878. Tryckta på vanligt papper. Jämfört med den samtida b-nyansen är den mer röd och normalt i högre färgstyrka. Bottentrycket är oftast tätt eller suddigt. Färgen kan vara något matt.
31b) rödaktigt lila 6-4
Tryckta på vanligt papper. Bottentrycket är oftast tätt eller suddigt. b-nyansen är mindre röd än den samtida a-nyansen och normalt ser den ljusare ut. Normalt avstämplade 1877-1879 med tonvikt på 1878.
a- och b-nyanserna kommer från samma tryckningar och övergångsnyanser finns då det finns olika åsikter om de räknas som a- eller b-nyans.
31c) matt lila 6-5
Nyansen skiljer sig tydligt från de i jämförelse tydligt rödaktiga a- och b-nyanserna. Färgen kan ha en dragning åt blått, matt blåaktigt lila. Tryckta på vanligt papper. Trycket är renare och tydligare än på de båda föregående nyanserna, Kan vara svåra att skilja från de samtida d-nyanserna som har en fetare färg. Normalt avstämplade 1878-1882.
31d) mörklila 8-7
Hit hör de mörkaste märkena. Tryckta på vanligt papper med fet färg. Skarpt och klart tryck. Normalt avstämplade 1878-1881.
31e) gråaktigt lila 5-3
1881 kommer en upplaga som är gråaktig i färgen. Nyansen har en dragning åt både rött och blått och skulle kunna delas i två nyanser: gråaktigt rödaktigt lila samt gråaktigt blåaktigt lila. Tryckta på vanligt papper och normalt avstämplade 1881-1883.
31f) karminaktigt lila 6-5
Vid jämförelse skiljer sig f-nyansen från alla andra genom det karmina inslaget i färgen. Tryckta på vanligt papper med ett relativt klart tryck. Nyansen kan sulfidera (oxidera) då den blir bli brunaktigt lila. Normalt avstämplade 1881-1883.
31g) blåaktigt lila 6-5
Tryckta på det hårda vita pappret vilket är det huvudsakliga kriteriet för nyansen. Färgen är normalt mindre blåaktig än de senare h- och j-nyanserna som är tryckta på annat papper. Normalt avstämplade 1882-1883.
31h) blålila 7-5
Tryckta på mjukt papper med mer eller mindre tydligt blått inslag i färgen som skiljer dem från de samtida i-nyanserna som är mer rödaktiga. Färgen är p.g.a. det mjuka pappret ofta inte helt täckande vilket syns tydligast i valörcirkeln som ofta är ”vit flammig”. Normalt avstämplade 1883 eller 1884.
Skillnaden mellan 31h (blålila) och 31i (rödlila) är mängden blått respektive rött i färgen. Mycket blått gör att färgen blir blålila med mycket rött gör den rödlila. Övergångsnyanser finns som ligger precis på gränsen, vilka är svåra att med säkerhet placera som h- eller i-nyans.
31i) rödlila 7-5
Tryckta på mjukt papper med mer eller mindre tydligt rött inslag i färgen som skiljer dem från de samtida h-nyanserna som är mer blåaktiga. Färgen är p.g.a. det mjuka pappret ofta inte helt täckande vilket syns tydligast i valörcirkeln som ofta är ”vit flammig”. Normalt avstämplade 1883 eller 1884.
31j) blåaktigt lila 7-5
Huvudsakligen tryckta på efterglättat papper men även en del av upplagan på 1885/86 års papper. Nyansen har ett mer eller mindre tydligt blått inslag som skiljer den från den samtida mer rödaktiga k-nyansen. Det blå inslaget i färgen är inte lika tydligt som på h-nyansen. Normalt avstämplade under 1884-1887.
Skillnaden mellan 31j (blåaktigt lila) och 31k (rödlila) är mängden blått respektive rött i färgen. Mycket blått gör att färgen blir blåaktigt lila med mycket rött gör den rödlila.
31k) rödlila 7-5
Huvudsakligen tryckta på efterglättat papper men även en del av upplagan på 1885/86 års papper. Nyansen har ett mer eller mindre tydligt rött inslag som skiljer den från den samtida mer blåaktiga j-nyansen. Normalt avstämplade under 1884-1887.
Varianter
På detta frimärke precis som alla andra Ringtypsmärkena finns en mängd olika varianter som brutna ramlinjer, skadade ramhörn (ofta orsakat av skruvar), vita fläckar, skruvavtryck utanför hörnen, färglinjer i marginalerna m.m. Här nedan är några exempel.
Lämna ett svar