Den totala upplaga är 18 568 1oo märken.
Frimärkena blev ogiltiga för frankering 31.12.1910.
Nyanser
Märket delas i litteratur som t.ex. Facit upp i 6 olika nyanser, a-f. Vilket är det minsta antalet nyanser för tandning 13 trots den relativt stora upplagan.
Det hårda vita pappret förekommer inte på 20 öre valören. Men d-nyansen kan ses avstämplad under 1886 på ett tjockare och hårdare papper.
b-, e- och f-nyanserna är mycket lika färgmässigt. Det som skiljer dem åt är pappret.
Upplagorna är uppskattade baserade på den totala upplagan och sällsyntheten för respektive nyans.
Normal avstämpling avser när nyansen tidigast kan vara använd och sista normala användning, tidigare avstämplar bör inte kunna förekomma men senare finns.
Facit-Nr | Benämning och färgstyrka | Papper | Normal avstämpling | Upplaga |
33a | karminaktigt röd – mattröd 8-3 | vanligt | 7.1877 – 1879 | 2 milj |
33b | orangeröd – orangeaktigt röd 6-5 | vanligt | 1879 – 1881 | 3 milj |
33c | hög orangeröd 8-7 | vanligt | 1879 – 1881 | 2 milj |
33d | matt-blekt orangeröd 4-3 | vanligt, tjockt hårt | 1881 – 1883, 1886 | 5 milj |
33e | orangeröd – orangeaktigt röd 7-4 | mjukt | 1883 – 1885 | 2 milj |
33f | orangeröd – orangeaktigt röd 7-4 | efterglättat / 1885-86 ppr | 1884 – 1886 | 4 milj |
33a) karminaktigt röd – mattröd 8-3
Första nyansen som är tryckt på vanligt papper varierar ganska kraftigt från de mörkare karminaktigt röda till de ljusare mattröda. Men de skiljer sig alltid tydligt från alla andra nyanser. Färgen hos 33a mörknar och förändras mycket lätt (som det ostämplade nedan) till att bli mer eller mindre brunaktigt röda och i extrema fall svartbruna. Det beror på den använda mönjefärgen som blivit påverkad av ljuset, alltså inte sulfidering eller oxidering. Normalt använda under 1877-1879.
33b) orangeröd – orangeaktigt röd 6-5
Tryckta på vanligt papper i mer eller mindre tydligt orangeaktigt röd nyans som varierar lite i färgstyrka. Nyansen skiljer sig tydligt från den tidigare a-nyansen. Normalt avstämplade under 1879-1881.
33c) hög orangeröd 8-7
Samtida med den föregående b-nyansen men med en lysande färg i högre färgstyrka. Den yttre ramlinjen är ofta svagt tryckt och ojämna eller trasiga siffror förekommer på märken normalt stämplade under 1881. Nyansen är normalt avstämplad under 1879-1881.
33d) matt-blekt orangeröd 4-3
En dov nyans som är matt eller blek. Ojämna eller trasiga siffror förekommer på märken normalt stämplade under 1881. Merparten av de ca 5 miljoner märkena är tryckta på vanligt papper och normalt avstämplade 1881-1883. En mindre del är tryckta på ett tjockare och något hårdare papper som normalt är avstämplade 1886.
33e) orangeröd – orangeaktigt röd 7-4
Tryckta på mjukt papper. Färgmässigt som b- och f-nyanserna. Tryckets kvalité varierar från bra till dåligt täckande färg orsakat av det mjuka pappret, vilket normalt syns tydligast i valörcirkeln. Normalt avstämplade 1883-1885.
33f) orangeröd – orangeaktigt röd 7-4
Färgmässigt som b- och e-nyanserna. Huvudsakligen tryckta på efterglättat papper men förekommer även på 1885/86 års papper som även kan vara tunt. Normalt avstämplade 1884-1886.
Enheter
Varianter
Den mest kända varianten på valören är ”TRETIO istället för TJUGO”.
Men det finns många fler trevliga och intressanta varianter.
Vit fyllning i 0:an på valörsiffran 20. Facit-Nr 33v10.
Tjocka valörsiffror. Facit-Nr 33v8.
Denna varianten beror på slitna tryckplåtar och övergår till ojämna eller trasiga siffror.
Ojämna eller trasiga valörsiffror. Facit-Nr 33v9.
Varianten beror på slitna plåtar och kan variera i utseende.
Ojämnt bottentryck där den vänstra delen har betydligt tätare bottentryck än den högra delen av märkesbilden. Detta är en ”tryckteknisk” variant där märket troligen har varit placerat längst till vänster i tryckarket. Denna typ av varierande tryck kan ses på alla svenska frimärken tryckta i boktryck, Facit-Nr 1-51.
Vit fläck i valörcirkeln över 20. Dessutom är 2:an ojämn upptill.
Övre högra hörnet är avskuret. Liknande skador kan finnas på alla hörnen på i princip alla Ringtypsmärkena. Oftast orsakat av skruvarna med vilka man skruvade upp plåtdelarna på en träplatta.
Vit fläck i valörcirkeln framför 2:an.
Felperforerat märke. Snedcentrerade märken är ju inte uppskattade av samlare men när de blir så pass extremt att en tydlig del av nästa märke syns är det många samlare som kan uppskatta märket som en variant.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.