Rakstämplarna betecknas Normalstämpel 4 (Nst 4).
De är alltid utformade med endast ortsnamnet i versaler utan datum och årtal, de är dessutom helt utan omramning.
Stämpeltypen infördes i mitten av 1700-talet i Stockholm där den ersatte de tidigare sk. Bandeaustämplarna som nu var mycket slitna och eftersom det framför allt var omramningen som slets ut graverades nu stämplar utan omramning. Dessa höll bättre men även dessa blev efterhand nerslitna på med följd att det var svårt att utläsa ortsnamnet. På Stockholms postkontor användes hela 17 olika stämplar av typen rakstämpel under åren 1750-1830, dock användes ofta mer än en stämpel åt gången i regel två olika under samma period. På övriga orter användes med få undantag endast en stämpel under hela perioden 1819-1830.
1769 graverades en rakstämpel för Norrköping eftersom Riksdagen var periodiskt förlagd här (även år 1800).
1816 fick Grisslehamn en rakstämpel, p.g.a. sin betydelse som hamnstad där breven över till Finland via Östersjön normalt transporterades.
1819 fick alla dåvarande postkontor rakstämplar som var i bruk till 1830 då de ersattes av båg och fyrkantstämplar.
Sorgebrev med svarta kanter invändigt och svart sigill från Falköping 1829 till Stockholm.
Makulerat med rakstämpel FALKÖPING som användes under åren 1819-1830.
Några exempel på rakstämplar
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.