Den tryckta upplagan för valören 1 riksdaler var 590 500, förutom dubbeltrycket 20/20 den klart minsta upplagan. 1 riksdalern var en av de nya valörerna som kom när Ringtyp ersatte Vapentyp öre och Liggande Lejon 1.7.1872. Valören var tänkt att användas främst på paketavier.
Den i äldre kataloger och handböcker angivna nyansen b (samma som a fast på vanligt papper) finns inte. Alla märken i nyansen gulaktigt brun och blå är tryckta på det gulaktiga pappret.
Typ I med oretuscherade kronor kommer från de första tryckningarna i lev 1. Dessa är mycket sällsynta, 8 kända stämplade år 2023. Samtliga kommer från det första utskicket av valören till Malmö daterad 16.7.1872 som omfattade 1000 märken (10 ark).
Graveringen till höger om kronorna skiljer dessa från typ II.
P.g.a. kronorna inte framträdde tillräckligt tydligt graverades dessa upp genom att strecken precis till höger om de retuscherades bort så att denna yta inte fick någon tryckfärg. Resultatet blev typ II som fick tydligare framträdande kronor. Märkena är alltså tryckta med samma plåt.
Samma ”retuschering” av kronorna gjordes även i framtiden för valören 1 krona.
Nyanser
| Facit-Nr | Benämning och färgstyrka | Papper | Normal avstämpling | Upplaga |
| 27a | gulaktigt brun 6-5 blå 5-3 | gulaktigt slätt | 7.1872-1873 | 117300 |
| 27c | gulaktigt brun 6-5 ultramarin 6-3 | vitt | 5.1873-1875 | 171100 |
| 27d | orangebrun 7-4 blå 5-3 | vitt | 1875-1877 | 302100 |
27a) gulaktigt brun 6-5 och blå 5-3
Första nyansen är tryckt på gulaktiga slätt papper. Pappret är det som säkrast skiljer den från b-nyansen. Färgmässigt så skiljer sig den blå färgen i mittcirkeln medan det gulaktigt bruna rampartiet kan vara identiskt på båda nyanserna. Nyansen utgör troligen hela de två första tryckleveranserna daterade 1.7 och 2.7 år 1872 med en total upplaga på 117 300 märken. Stämplade från juli månad 1872 och normalt inte senare än 1873.
27c) gulaktigt brun 6-5 och ultramarin 6-3
Tryckta på vanligt vitt papper som i UV-ljus tydligt skiljer den från a-nyansen. Färgmässigt är det den blå mittcirkeln som skiljer vilken på b-nyansen är ultramarin (ibland blåultramarin) som oftast är klarare än på både a- och c-nyansen. Utgör troligen hela den 3:e och 4:e tryckleveranserna daterade 26.51873 och 30.5.1874 med en total upplaga på 171 100 märken. Normalt avstämplade från maj 1873 och fram till 1875.
27d) orangebrun 7-4 och blå 5-3
Den tredje och sista nyansen är tryckt på vanligt vitt papper. Det bruna rampartiet skiljer sig genom att ha en dragning åt orange istället för gult på a- och c-nyanserna. Den blå mittcirkeln se lite grönaktig ut jämfört med a-nyansen som också betecknas som blå. Utgör troligen alla tryckleveranser från 1875 och framåt med en upplaga på 302 100 märken och är normalt avstämplad från 1875 fram till 1877.
Nyansen finns både med klarare tryck (översta bilderna) och mer tätt eller suddigt tryck (nedersta bilderna).
Leveranser
Den tryckta upplagan för valören 50 öre var 590 500 fördelad på följande leveranser.
Nyanserna är inte med säkerhet knutna till respektive leverans. Uppgifterna bygger på den i 1963 års handbok gjorda uppställningen.
| Leverans | Datum | Upplaga | Nyanser |
| 1 | 01.07.1872 |
18 200
| a |
| 2 | 02.07.1872 |
99 100
| a |
| 3 | 26.05.1873 |
100 000
| c |
| 4 | 30.05.1874 |
71 100
| c |
| Från 1875 finns endast uppgifter om den totala upplagan. Flera leveranser gjordes men p.g.a. inga uppgifter finns är de här sammanslagna till en leverans. | |||
| 5- | 1875-1876 |
302 100
| d |
Valören användes ofta på paketavier och då även ofta i antal. Därav är denna valör trots sin lilla upplaga vanligare förekommande i enheter som t.ex. 4-block jämfört med de andra tandning 14 valörerna. Av samma anledning har de ofta stämplar från större orter, inte sällan paketstämplar som Malmö Paket eller Stockholm Paket.
”Dragspel”
Dragspel är pappersveck som uppstått vid tryckningen av märkena. Exemplet nedan har blivit utvecklat efter tandningen och då har en vit ”remsa” framträtt i trycket och även en viss förskjutning i tandningen på höger sida.
Förskjutet mittparti
Eftersom de båda färgerna trycktes med två olika tryckplåtar (en för varje färg) uppstod ofta en viss förskjutning av det blåa mittpartiet i förhållande till den bruna färgen.
Sällsynt är det så pass förskjutet att ett tydligt vitt parti syns i mitten.
Förskjutet mittparti är vanligare (men sällsynt) på de senare 1 krona märkena, vilket enklast förklaras med att upplagan på dessa var betydligt större.
Lämna ett svar