Den totala upplagan för 4 öres valören var ca 20 500 000 märken.
Frimärkena blev ogiltiga för frankering 31.12.1910.
Första leveransen av valören som tandades med det nya verktyget (tandning 13) fullgjordes i 20.12.1878 då 2933 ark om 100 märken (293 300 märken) i valören 4 öre överlämnades av Bagge till Frimärksförrådet. Men det dröjde troligen tills dessa började kursera eftersom tidigaste kända avstämpling (år 2024) är 24.2.1879.
Nyanser
Det finns 9 olika nyanser varav 5 huvudnyanser och 4 undernyanser.
Undernyanserna gäller för de båda mörkgrå nyanserna a1 och c1. De mörkare undernyanserna är tryckta med samma färgblandning som de mörkgrå men har högre färgstyrka (färgmättnad). Dessa kommer troligen uteslutande från arkens kanter som blivet kraftigare infärgade och möjligen mer är att betrakta som nyansvarianter. De är väldigt eftertraktade bland nyanssamlare och bör endast införskaffas med certifikat eller nyansintyg.
Upplagorna är uppskattade baserade på den totala upplagan och sällsyntheten på respektive nyans.
Normal avstämpling avser när nyansen tidigast kan vara använd och sista normala användning, tidigare avstämplar bör inte kunna förekomma men senare finns.
| Facit-Nr | Benämning och färgstyrka | Papper | Normal avstämpling | Upplaga |
| 29a1 | mörkgrå 7-6 | vanligt | 2.1879 – 1880 | 400000 |
| 29a2 | gråsvart 8-9 | vanligt | 1879 – 1880 | – |
| 29a3 | svart 10 | vanligt | 1879 – 1880 | – |
| 29b | grå – ljusgrå 5-3 | vanligt | 1879 – 1883 | 10,5 milj |
| 29c1 | mörkgrå 7-6 | hårt vitt | 1882 – 1883 | 1 milj |
| 29c2 | gråsvart 8-9 | hårt vitt | 1882 – 1883 | 200000 |
| 29c3 | svart 10 | hårt vitt | 1882 – 1883 | – |
| 29d | djupgrå – grå 8-5 | mjukt | 1883 – 1884 | 3 milj |
| 29e | djupgrå – ljusgrå 8-3 | efterglättat / 1885-86 ppr | 1884 – 1886 | 5,5 milj |
29a1) mörkgrå 7-6
Finns redan i den första tryckleveranserna med tandning 13 som fullgjordes i december 1878. Tryckta på vanligt papper. Ganska tätt och oklart bottentryck. Färgen är mörkare än hos b-nyansen och när nyansen blir tillräckligt mörk övergår den i undernyanserna (nyansvarianterna) gråsvart respektive svart. Normalt avstämplade under 1879 och 1880.
29b) grå – ljusgrå 5-3
Precis som a-nyanserna så borde den ljusare b-nyansen ingått redan i den första leveransen från december 1878. Nästa leverans är daterad 4.10.1879 omfattande 3908 ark (390 800 märken). Tryckta på vanligt papper. Tryck och nyans kan variera. Detta är den klart dominerande nyansen fram till årsskiftet 1882/83 då det mjuka pappret infördes. Samtliga märken på vanligt papper som inte är tillräckligt mörka för att klassas som a-nyans är b-nyanser. Normalt avstämplade 1879-1883.
29c1) mörkgrå 7-6
Färgmässigt som a1-nyansen men tryckta på det hårda vita pappret, vilket är det huvudsakliga kriteriet för nyansen. När nyansen blir tillräckligt mörk övergår den i undernyanserna (nyansvarianterna) gråsvart respektive svart. Normalt avstämplade under 1882 eller 1883.
29c2) gråsvart 9-8
När den mörkgrå c1-nyansen blir tillräckligt färgmättad blir den en gråsvart c2-nyans. Tryckta på hårt vitt papper och normalt avstämplade under 1882 och 1883.
29d) djupgrå – grå 8-5
Tryckta på mjukt papper i nyanser som varierar från djupgrå till grå. Det mjuka pappret har ibland lett till ett något bristfälligt tryck där färgen inte helt täcker, oftast tydligast som suddigt och vitfläckigt tryck i valörcirkeln. Nyansen kan ge en lysande grön färg i UV-ljus. Normalt avstämplade under 1883 och 1884.
29e) djupgrå – ljusgrå 8-3
Sista nyansen innan pappret med kontrolltecken posthorn infördes. Nyansen är tryckt på efterglättat eller 1885/86 års papper som även kan vara tunt. Påminner mycket om d-nyansen men här förekommer även ljusare märken i ljusgrå nyans. Trycket är jämntjockt och slätt. Nyansen lyser grönt i UV-ljus. Normalt avstämplade 1884-1886.
Lämna ett svar