Det finns 2 olika tandningar på frimärket 50 öre Vapentyp. Dessa är gjorda med två olika tandningsverktyg från två olika tidsperioder och är helt avgörande för att skilja nyanserna f1 och f2 samt g1 och g2.
Kommentaren ”Stämplade ”1858-1864? avser inom den tid nyansen normalt är avstämplad. Tidigare avstämplingar finns ej men senare finns.
Märkena är t.o.m. 1864/65 i karmina nyanser (mörkare) medan de senare är i rosa nyanser (ljusare).
Flera nyanser går in i varandra och skiljs genom mängden svarttillsats (färgstyrkan) som t.ex. a och b eller c och d.
Nyanserna f och g (de enda nyanserna med 1865 års tandning 1867-1872) är svåra att skilja men g uppfattas normalt som något ljusare.
Den sista h nyansen är typisk för att vara tryckt av Bagge med vittillsats i färgen och på gulaktigt papper.
1855 års tandning
| Facit-Nr | Benämning | Normal avstämpling | Upplaga |
| 12a | Mörkt violettaktigt karmin (9-8) | 07.1858 – 1865 | ca 300 000 |
| 12b | Violettaktigt karmin (7-6) | 07.1858 – 1865 | ca 700 000 |
| 12c | Mörkt klar karmin (9-8) | 1861 – 1864 | ca 200 000 |
| 12d | Klar karmin (7-6) | 1861 – 1864 | ca 300 000 |
| 12e | Mörk violettkarmin (9-8) | 1863 – 1864 | ca 100 000 |
| 12f1 | Karminrosa (7-5) | 1865 – 1867 | ca 400 000 |
| 12g1 | Violettaktigt rosa (7-4) | 1865 – 1867 | ca 400 000 |
12a Mörkt violettaktigt karmin
Finns redan i första leveransen. Denna följer sedan b-nyansen och de skiljs genom mörkheten.
Det finns givetvis gränsmärken mellan a och b. Olika samlare kommer att placera dessa i a eller b, beroende på det egna referensmaterialet. b-nyansen är klart vanligare än den mörkare a-nyansen.
12b Violettaktigt karmin
Kan ses redan i första leveransen och fram till omkring 1865. Nyansen varierar mycket både vad gäller tryck och färg.
Bland b-nyanserna ingår även märken med mycket ”tunt” bottentryck och ofta något bristfälligt tryck som den med blå Uddevalla nedan. I de sista leveranserna (9 och 10?) finns märken som tydligt skiljer sig. Upsala 17.7.1864 är tryckt på ”1863 års papper” i nästan ren karmin färg, dessa är troligen från lev 10 och ligger mycket nära d-nyansen (klar karmin). Det sista märket Norrköping 6.7 är matt violettaktigt karmin och mest troligt samtida med e-nyansen i lev 9.
12c Mörkt klar karmin
Färgen saknar det violettaktiga inslaget. Trycket är normalt klart om det inte är ett färgmättat kantexemplar.
Skillnaden mellan c- och d-nyansen är färgstyrkan där c är den mörkare och något ovanligare.
12d Klar karmin
Precis som c-nyansen men i lägre färgstyrka.
12e Mörk violettkarmin
Den mörkaste nyansen där de mest utpräglade märkena har med mycket svarttillsats i färgen. Detta är även den klart ovanligaste nyansen. Mest troligt hemmahörande i lev 9 tillsammans med de matta b-nyanserna.
12f1 Karminrosa
Från leverans 12 (25.1.1865) blir märkena ljusare. Nyanserna är mer rosa än de tidigare karmina. f1 nyansen ligger närmare de karmina (b-nyanser) än g1 och är normalt mörkare. Kan ses fram till leverans 18 (20.8.1866).
12g1 Violettaktigt rosa
Finns precis som f1 i leverans 12 – 18 (25.1.1865 – 20.8.1866). Dessa är normalt ljusare än f1, de är mer ”rosa”.
1865 års tandning
| Facit-Nr | Benämning | Normal avstämpling | Upplaga |
| 12f2 | Karminrosa (7-5) | 1867 – 1872 | ca 600 000 |
| 12g2 | Violettaktigt rosa (6-4) | 1867 – 1867 | ca 800 000 |
| 12h | Rosa (5-3) Baggetryck | 1872 – 1873 | ca 200 000 |
Från och med leverans 19 (8.4.1867) tandades valören med 1865 års tandningsverktyg. Frånsett den sista leveransen (29 av Bagge) så finns endast två nyanser att skilja på, f2 och g2. Men det är inte alltid det lättaste eftersom de går in i varandra. De ljusaste (mest rosa) är g2 nyanser och de mörkaste (mer karmina) är f2 nyanser men där emellan finns många mellanmärken.
12f2 Karminrosa
Förekommer i leveranserna 19-27 (8.4.1867 – 5.7.1871). Bottentrycket är ofta tätare än hos f1 vilket beror på att en mjukare däckel användes allt eftersom tryckplåtarna blev mer slitna.
12g2 Violettaktigt rosa
Precis som f2 förekommer g2-nyansen i leveranserna 19-27 (8.4.1867 – 5.7.1871). Bottentrycket är ofta tätare än hos g1 vilket beror på att en mjukare däckel användes allt eftersom tryckplåtarna blev mer slitna. Nyansen har ibland ett tydligt violett inslag som NORBERG 22.2.1869.
I de senare leveranserna är märkena ofta ljusare och med tätare bottentryck. Lev 28 omfattar troligen enbart ljusa märken med mycket tät botten som paret nedan. Dessa skiljer sig från h-nyansen genom sitt violetta inslag.
12h Rosa
Den sista nyansen (h) är tryckt av Bagge på gulaktigt papper med vittillsats i färgen som gör den tydligt ljusare än f2 och g2. Trycket är ofta något flammigt p.g.a. färgblandningen i kombination med en mjuk däckel som gett ett tätt bottentryck. Det täta bottentrycket känns lätt genom den ljusa färgen och det gulaktiga pappret.
Lämna ett svar