Nyanser
Total upplaga 1 931 400 fördelad på 12 leveranser.
Samtliga förutom den sista nyansen/leveransen är tryckta på ett normalt vitt papper.
Den sista är tryckt av Bagge på ett gulaktigt papper.
1855 års tandning
Svagt brunaktigt orangeröd (Facit-Nr 16a)
Färgstyrka 5-7
1855 års tandning
4.1866, leverans 1
Upplaga ca 300 000
16b1 har ett tydligare brunaktigt inslag i färgen och har normalt mörkare färgton än 16a.
Brunaktigt orangeröd (Facit-Nr 16b1)
Färgstyrka 6-8
1855 års tandning
4.1866, leverans 1
Upplaga ca 100 000
1865 års tandning
Brunaktigt orangeröd (Facit-Nr 16b2)
Färgstyrka 6-8
1865 års tandning
20.11.1867, leverans 2
Upplaga ca 100 000
Denna b2 nyansen har ett betydligt svagare brunt inslag är b1. Märkena är normalt avstämplade under 1867.
Orangeröd (Facit-Nr 16c)
Färgstyrka 4-6
1865 års tandning
20.11.1867 – 30.10.1868, leverans 2-5
Upplaga ca 500 000
Tegelröd (Facit-Nr 16d)
Färgstyrka 4-7
1865 års tandning
5.1.1869, leverans 6
Upplaga ca 200 000 (? borde vara mindre)
Röd (Facit-Nr 16e)
Färgstyrka 4-6
1865 års tandning
1.4.1869 – 3.6.1870, leverans 7-8 och 10-11
Upplaga ca 400 000
Djupt klarröd (Facit-Nr 16f)
Färgstyrka 6-8
1865 års tandning
11.1.1870, leverans 9
Upplaga ca 100 000
Den klart mörkaste nyansen, även kallad högröd.
Röd – Mattröd (Facit-Nr 16g)
Färgstyrka 3-6
Gulaktigt papper (Bagge)
1865 års tandning
22.2.1872, leverans 12
Upplaga 198 300
Denna den sista nyansen är tryckt av Bagge på ett gulaktigt papper med vittillsats i färgen vilket gett märkena deras karakteristiska mer eller mindre mattröda färg.
Leveranser
Leverans Datum Upplaga Beskrivning
1 20.4.1866 386 000 Trycket är utfört med hård däckel och har gett ett klart och tydligt tryck i färgerna svagt brunaktigt röd (16a) eller brunaktigt röd (16b1), den sistnämnde har ett betydligt tydligare brunt inslag i färgen. Enda leveranse som fått 1855 års tandning.
2 20.11.1866 193 400 Färgerna brunaktigt röd (16b2) samt orangeröd (16c). Märkena är huvudsakligen avstämplade under 1867.
3-5 24.8.1867 484 500 Färgen är nu endast orangeröd (16c) och trycket har blivit något otydligare.
-30.10.1868
6 5.1.1869 (185400) Tegelröda märken (16d).
Upplagan för lev 6 och 7 tillsammans är 185 400
7 1.4.1869 (185400) Röda märken (16e).
8 28.8.1869 (192100) Röda märken (16e).
Upplagan för lev 8 och 9 är tillsammans 192 100
9 11.1.1870 (192100) Djupt klarröd färg som även benämns högröd (16f).
10 3.6.1870 (291700) Röda märken (16e).
Upplagan för lev 10 och 11 är tillsammans 291 700
11 24.7.1871 (291700) Röda märken (16e) men något ljusare färg än tidigare leveranser.
12 22.2.1872 198 300 Denna leveransen är tryckt av Bagge och likt hans tryck av andra märken är den tryckt på ett gulaktigt på ena sidan slätt papper med mjuk däckel vilket gett ett något otydligt bottentryck. Färgen innehåller vittillsats vilket gett den karakteristiska mer eller mindre mattröda nyansen.
Varianter
Utskjutande och/eller spetsiga hörn är vanligt på 20 öre Liggande Lejon.
Öppen 0:a (Facit-Nr 16v2)
0:an i 20 är öppen nertill.
Position 100 i tryckplåten.
Färgad linje i marginalen (Facit-Nr 16v3)
Bred röd något suddig linje i marginalen, även kallad ”spis”.
Varianten finns i flera olika utföranden från olika positioner i tryckplåten.
Denna typ av färgad linje i märkenas marginal syns endast på 20 och 17 öres valörerna Liggande Lejon.
Färgad linje i marginalen (16v3)
Smal färgad linje i marginalen.
Denna typ av linje är inte den som man normalt avser med 16v3 och är inte lika intressant och uppskattad bland samlare som de breda spisarna.
Liknande linjer kan ses på många olika äldre svenska märken.
Marginalvattenmärke
Pappret som användes hade vattenmärke i marginalen utanför det område på vilket frimärkena skulle tryckas.
Mycket sällsynt hamnade pappret snett så att en del av detta vattenmärke hamnat på de tryckta frimärkena. Alla märken med del av vattenmärke har suttit i tryckarkets ytterkanter.
Vattenmärket syns som ett mörkt streck på högra sidan (sett från baksidan).
Enheter
Ostämplade enheter finns i många varianter och helark är den största kända, enligt 1962 års handbok finns två helark bevarade varav ett är i privat ägo och det andra i postmuseums samling. Efter helark är troligen ett 20-block den största enheten. 1855 års tandning är betydligt ovanligare i enheter än 1865 års, detta beror på att den tidigare är så skör.
Stämplade enheter förkommer mycket sparsamt om man bortser från par som ofta användes på brev som t.ex. 45 öres porto till Storbritannien. Den största kända enheten är ett rekonstruerat 5-strip med 1865 års tandning, även ett 4-strip och ett 4-block båda med 1855 års tandning finns enligt litteraturen.
Frankeringar
Flera nya portosatser för utrikesbrev infördes under 1865 där ett behov av en 20 öres valör fanns för att förenkla frankeringen. Framför allt det nya portot 20 öre till Norge som infördes 1.10.1865 hade ett behov av valören.
20 öres porto till Norge, gällde 1.10.1865 – 30.6.1869.
Skickat från Göteborg 8.1.1868.
När portot infördes 1.10.1865 var valören 20 öre ännu inte utgiven vilket gjorde att andra kombinationer som t.ex. 4×5 öre fick användas. Dessa är därför speciellt intressanta innan 20 öres märket utgavs i april 1866.
40 öres porto till Tyskland bestående av 2st 20 öres märken.
Portot gällde till 1.10.1865 – 31.3.1869 till alla de tyska staterna. förutom till Lübeck och de tidigare danska områdena Slesvig, Holstein och Lauenburg).
Från Helsingborg 10.1.1866 till Hamburg.
Även för detta porto fick andra kombinationer som t.ex. 2×5 + 30 öre användas innan april 1866.
45 öres porto till Storbritannien bestående av 5+20+20 öre.
Portot gällde 1.11.1865 – 30.6.1870.
Från Stockholm 3.12.1868 till London.
Även här fanns en period då andra valörer än 20 öre fick användas.
Detta porto är det klart vanligaste med 20 öre i kombination med andra märken.
45 öres porto till Ryssland gällde 1.4.1869 – 15.12.1872 för brev som skickades via Preussen.
Från Göteborg 16.5.1870 till St. Petersburg.
Detta 45 öres portot är mycket ovanligare än det till Storbritannien.
Lämna ett svar