Lokalbrev

Ett reducerat porto för lokalbrev fanns mellan 2.1.1849 – 31.5.1951 med undantag av perioden 1.7.1920 – 30.9.1922 då portot vara samma som för riksbrev. Maxvikten var fram till 31.12.1884 betydligt högre än för riksbrev.

Ursprungligen fanns endast lokalporto inom Stockholm och sköttes direkt av brevbärarexpeditionen.

1.7.1856 utgavs det första frimärket för lokalbrev, det svarta lokalmärket som saknade valör men har texten ”Lokalbref”. Information om lokalmärkena finns här.

Ursprungligen betalades förutom portot 1 skilling eller 3 öre i utbärningsavgift till brevbäraren. Denna avgift betalades oftast kontant av mottagaren vid utdelningen till brevbäraren, men ibland av avsändaren i form av att man frankerade brevet med två märken. Brev frankerade med 2st lokalmärken eller 3 öre Liggande Lejon är brev med betald utbärningsavgift, inte brev i 2:a viktklassen.
Utbärningsavgiften även kallad brevbärarskilling betalades även för vanliga riksbrev som delades ut och den avskaffades 1.1.1883 samtidigt som lokalportot höjdes från 3 till 6 öre.

Breven är ibland utan ortsnamn eller ord som ”Härstädes” istället för ortsnamnet.

På lokala försändelser kunde man även begära tilläggstjänster som rekommendation, assurans och postförskott.

Följande olika porton för 1:a viktklassen användes:
01.07.1855 – 30.06.1858 1 skilling
01.07.1858 – 31.12.1882 3 öre
01.01.1883 – 31.12.1884 6 öre
01.01.1885 – 31.05.1918 5 öre
01.06.1918 – 30.06.1919 7 öre
01.07.1919 – 30.06.1920 10 öre
01.07.1920 – 30.09.1922 20 öre samma som riksbrev
01.10.1922 – 30.06.1944 10 öre
01.07.1944 – 31.05.1951 15 öre

Maxvikten för 1:a viktklassen var:
01.07.1855 – 31.12.1863 4 lod = ca 53,2 gram
01.01.1864 – 31.12.1879 12 ort = ca 51 gram
01.01.1880 – 31.12.1884 50 gram
01.01.1885 – 30.09.1907 15 gram
01.10.1907 – 31.05.1905 20 gram

Exempel på lokalförsändelser:

Ofrankerade försändelser

För ej frankerade försändelser fanns i Stockholm tre olika stämplar för att markera vad som var betalt eller inte betalt av avsändaren:

BETALDT. = både lokalportot och brevbärarskillingen var betald av avsändaren
BREFB.SK.OBET. = lokalportot var betalt av avsändaren men inte brevbärarskillingen skulle betalas av mottagaren
OBETALT. = varken lokalportot eller brevbärarskillingen var betald av avsändare, båda fick betalas av mottagaren

Förutom dessa stämplar gjordes noteringar med ”V” på breven för att visa vad som var betalt:

V = BREFB.SK.OBET.
W = BETALDT.

Det var alltså ursprungligen precis som för riksbrev inget frankeringstvång på lokalbreven i Stockholm utan dessa kunde lämnas in och betalas kontant till fullo, delvis eller helt utan betalning från avsändaren.

Obetalt brev lokalbrev inom Stockholm 1857.
Mottagaren fick lösa brevet med både lokalportot och brevbärarskillingen (1+1 skilling).
OBETALT. stämpel för att visa att brevet var helt obetalt.
På baksidan utdelningsstämpel LOKALBREF 1STA TN 5.9.1857 (1:a turen på dagen)

Betalt lokalporto inom Stockholm 1860.
Avsändaren hade kontant betalt lokalportot (3 öre) kontant medan mottagaren fick betalt brevbärarskillingen (3 öre).
BREFB.SK.OBET. stämpel samt markering ”V” i övre vänstra hörnet för att markera att brevbärarskillingen inte var betald.
På baksidan utdelningsstämpel LOKALBREF 3DJE TN 9.10.1860 (3:e turen på dagen)

Betalt lokalporto och brevbärarskilling inom Stockholm 1860.
Avsändaren hade kontant betalt både lokalportot och brevbärarskillingen (3+3 öre).
BETALDT. stämpel samt markering ”W” i övre vänstra hörnet för att markera att brevet var fullt betalt.
På baksidan utdelningsstämpel LOKALBREF 1STA TN 5.6.1860 (1:a turen på dagen)

Frankerade försändelser

De svarta lokalmärkena kunde användas för att betala 3 olika avgifter som var

lokalporto inom Stockholm
porto för ankommande lösbrev
förutbetald utbäringsavgift som normalt betalades av mottagaren till brevbäraren

Lokalbrev frankerat med 1 skilling på medeltjockt papper (Facit-Nr 6a2)
På baksidan utdelningsstämpel LOKALBREF 1^STA T^N 28.9.1858

Maxvikten var 4 lod (ca 53 gram) vilket var betydligt högre än vanliga riksbrev som i 1:a vk fick väga 1,25 lod.
Inga lokalporton eller brev från högre viktklasser finns, brev med 2 märken är brev med förutbetald utbäringsavgift.

Lokalbrev med betald utbäringsavgift inom Stockholm 1861

Lokalbrev med betald utbäringsavgift frankerat med 6 öre (2x Facit-Nr 6a3)
3 öre för lokalporto samt 3 öre för utbäringsavgift
På baksidan utdelningsstämpel LOKALBREF 1^STA T^N 20.2.1861

Inkommande kaptensbrev daterat Hudiksvall 17.6.1861 frankerat med 3 öre (Facit-Nr 6a3)
På baksidan utdelningsstämpel LOKALBREF 2^DRA T^N 19.6.1861

Transporterat med båt till Stockholm och där överlämnat till lokalbrevsavdelningen. Avsändaren hade mest troligt ett avtal med kaptenen på båten som blev ekonomiskt ersatt för brevet.

Lösbrev är liknande brev men som transporterats i en speciell så kallad lösväska och inte i den ordinarie posten som transporterades under lås. Lösväskor transporterades både till och från Stockholm.
Lösbreven fick väga ända upp till 8 lod (ca 106 gram).

Lokalbrev inom Stockholm frankerat med 3 öre brun
På baksidan utdelningsstämpel LOKALBREF 2^DRA T^N 5.2.1862

De bruna lokalmärkena är oftast makulerade med Stockholm tur-stämpel

Framsida från lokalbrev inom Göteborg frankerat med 3 öre brun
Avstämplat GÖTHEBORG 7.2.1863

Från och med införandet av de bruna lokalmärkena fanns även möjligheten att skicka lokalbrev på andra orter.
Ca 40 orter fick märken levererade av Postverket och det finns bevarade märken eller brev från ca 20 av dessa.

3_helsingborg_4_12_1872 — Lokalporto inom Helsingborg 1872

3 öres lokalporto (1.7.1858 – 31.12.1882) HELSINGBORG 4.12.1872
Frankerat med 3 öre Liggande Lejon typ II (Facit-Nr 14B)

6_stockholm_23_6 — Lokalbrev med förbetald utbäringsavgift inom Stockholm 1863

3 öres lokalporto (1.7.1858 – 31.12.1882) med förbetald utbäringsavgift STOCKHOLM 23.6 1.TUR
Frankerat med 2x 3 öre Liggande Lejon typ I i vågrätt par (Facit-Nr 14A)