Svensk text av Mikael Carlsson.
English text by Jack Preuveneers.
- Samtliga valörer utgavs 1.7.1855
All denominations were issued on 1.7.1855 - Tryckta i boktryck med tryckplåtar av 100 lösa klichéer
Printed in letterpress with printing plates consisting of 100 separate clichés - Varje ark bestod av 100 frimärken i samma valör
Each sheet consisted of 100 stamps in one denomination - Tandning 14 med 1855 års tandningsverktyg, eftertrycken med annan tandning
Perforation 14 with the 1855 perforation tool, the reprints where made other perforations - Handgjort papper med vattenmärken i marginalerna, kronornament och linjer
Handmade paper with margin watermarks, crown ornaments and lines
Historik
Background
Världens första frimärke ”One Penny Black” gavs ut 1840 i Storbritannien och Danmark var först i Skandinavien år 1851. Sveriges första frimärke gavs ut på söndagen 1 juli 1855, men Norge som var i union med Sverige var tidigare ute med sitt första frimärke 1 januari samma år.
Införandet av frimärken var en stor postreform. Dels för att man kunde förbetala portot. Men en lika stor och viktig sak var att man införde enhetsporto över hela landet. Innan hade portot bestämts av avståndet mellan avsändare och mottagare. Nu blev portot 4 skilling banco för ett brev upp till 1 1/4 lod (ca 16,6 g) inom hela Sverige.
The world’s first stamp, the ”One Penny Black” was issued in 1840 in Great Britain. Denmark was the first country in Scandinavia to release stamps in 1851. Sweden’s first stamp was issued on Sunday 1st July 1855, but Norway, which was in union with Sweden, was sightly earlier with its first stamp on the 1st January 1855.
The introduction of stamps was a major postal reform. Partly because the sender could prepay the postage. But an equally important part was that uniform postage was introduced all over the country. Before, postage had been determined by the distance between sender and recipient. Now, with the introduction of the skilling banco stamps the postage became 4 skilling banco for a letter up to 1 1/4 lod (approx. 16.6 g) throughout Sweden.
Allmänheten informerades om postreformen genom Swensk Författnings-Samling No 51 (bild nedan). Denna skulle som det står på framsidan (Uppläses från Predikstolen) av prästen så att hela församlingen blev informerad under söndagsmässan.
I texten på framsidan kan man läsa ”medelporto af 4 Skillingar B:co, motsvarande i Riksmynt 12½ Öre”. Anledningen till detta var att valutareformen till ören hade redan skett men bristen på växelmynt gjorde att man valde att använda den gamla valutan.
The public was informed about the postal reform through the Swensk Författnings-Samling No 51 (pictured below). It was to be read from the pulpit by the priest at the Sunday Mass (text in Swedish at the front ”Uppläses från Predikstolen”) so that the whole congregation was informed during the Sunday Mass.
In the text on the front it notes ”medelporto af 4 Skillingar B:co, motsvarande i Riksmynt 12½ Öre” which means ”average postage of 4 Skillingar B:co, equal to Riksmynt 12½ Öre”. The reason for this is that the öre currency had already been introduced but because of the lack of coins in öre the old currency was used.
Längst ned på första sidan finns indelningen av viktklasserna. 1:a viktklassen var upp till 1 1/4 lod och för varje ytterligare lod ökade viktklassen och därmed även portot med 4 skilling.
At the bottom of the first page are the listed weight-classes. The 1st letter-rate was up to 1 1/4 lod and for each additional lod the weight-class increased and thus also did the postage by 4 skilling.
I de länder som tidigt utgav frimärken användes dessa i regel bara på inrikes brev. Därför gavs ofta bara ett frimärken ut motsvarande portot för inrikes brev i 1:a viktklassen. När två märken gavs ut var det andra ofta i dubbel valör för den 2:a viktklassen. Antalet valörer utökades efterhand med t.ex. en valör för trycksaker eller porto till grannländerna. Efterhand som utrikes brev och även rekbrev började frankeras ökade antalet valörer.
Sveriges första utgåva omfattade 5 valörer:
- 3 skilling: kompletteringsvalör som sällan användes
- 4 skilling: portot för ett inrikes brev i första viktklassen
- 6 skilling: kompletteringsvalör eller t.ex. 2st för brev till Danmark
- 8 skilling: portot för inrikes brev i andra viktklassen eller 1:a viktklassen till Norge
- 24 skilling: för utrikes porto t.ex. 1:a viktklassen till Frankrike
In the early postage-stamp period a country normally only issued one denomination for domestic mail. Therefore, often only one stamp was issued corresponding to the postage for domestic letters paying the 1st letter-rate. When two stamps were issued, in most cases was in double value to cover the second domestic letter-rate. The number of denominations was gradually increased by e.g. a denomination for printed matter or postage to neighbouring countries. As the number of foreign letters that were sent increased, as well as the increased uptake in registered mail, the number of denominations increased accordingly.
The first issue of Sweden had 5 denominations:
- 3 skilling: supplementary value, seldom used
- 4 skilling: postage for a domestic letter in the first weight class
- 6 skilling: supplementary value or 2 copies to Denmark
- 8 skilling: the domestic postage 2nd letter-rate or the 1st letter-rate to Norway
- 24 skilling: for foreign mail e.g. 1st weight class to France
1856 utgavs även ett frimärke i valören 1 skilling banco, det svarta lokalmärket. Frimärket skulle endast användes inom Stockholm och behövde därför varken land eller valörbeteckning. Endast texten ”FRIMÄRKE FÖR LOKALBREF”.
In 1856, a stamp with the denomination 1 skilling banco, was also issued, this was the black local stamp. The stamp was to be used only within Stockholm and therefore did not need a country or denomination. Only the text ”FRIMÄRKE FÖR LOKALBREF” meaning ”STAMP FOR LOCAL LETTERS”.
Tillverkningen av skilling banco
The production of the skilling banco
Frimärkena trycktes av greve Pehr Ambjörn Sparre som i sitt anbud till Generalpoststyrelsen den 12 december 1854 nämnde att han redan beställt maskiner och verktyg för tryckning, tandning och gummering. Tryckpressen, en digelpress av märket Alboin, hade han beställt från frimärkets födelseland Storbritannien. Tandningsverktyget var hans egen uppfinning och konstruktion, mer om det längre ner.
The stamps were printed by Count Pehr Ambjörn Sparre, who in his offer to the General Post Office on December 12, 1854 mentioned that he had already ordered machines and tools for printing, perforation and gumming. The printing press, a crucible press by Alboin, had been ordered from the postage stamp’s home country, Great Britain. The perforation tool was his own invention and construction, more on that further down.
Pappret
Tumba Pappers Bruk levererade det handgjora pappret som framställdes av linne- och hampalump. Som säkerhet mellan Tumba, Postverket och Sparre försågs arken med vattenmärke i marginalen. Vid varje beställning Postverket gjorde hos Sparre försåg de honom med exakt det antal pappersark som behövdes. Saknades ett ark när de tryckta frimärkena levererades fick Sparre böta 100x den högsta valören, d.v.s. 2400 skilling banco.
Pappret levererades i så kallade ”hela ark” (dubbla) med plats för 200 märken. När Sparre levererade de tryckta märkena gjordes detta i ”halva ark” om 100 märken. Inför eller efter vilket moment arken delades i mitten är oklart men mest troligt redan innan de lades i tryckpressen som endast hade plats för ett ”halvt ark” och en tryckplåt.
The Paper
Tumba Paper Mill produced the hand-made paper from linen and hemp rags. As security between Tumba, the Postal Administration and Sparre, the sheets were marked with a watermark of a crown ornament and lines in the margin. With every order the Postal Administration made from Sparre, they provided him with exactly the number of sheets of paper needed. If a sheet was missing when the printed stamps were delivered, Sparre was fined 100x the highest denomination, ie 2400 skilling banco.
The paper was delivered in so-called ”whole sheets” (double) (Swedish: hela ark) with room for 200 stamps. When Sparre delivered the printed stamps, this was done in ”half sheets” (Swedish: halva ark) of 100 stamps. At which moment the paper was cut in two half’s down the middle is not clear, but most likely before the printing as the printing press was made for a half sheet and a printing plate with 100 cliches.
Vattenmärket har i sällsynta fall kommit med i frimärkenas marginaler. 5 exemplar kända på 4 skilling och 4 exemplar på 8 skilling.
The watermark can rarely be seen in the margin of stamps. 5 examples known on 4 skilling and 4 on 8 skilling.
Tryckplåtarna
Alla skillingvalörerna trycktes med plåtar som bestod av 100 separata lösa klichéer. För varje valör tillverkades ursprungligen minst 200 klichéer, för två plåtuppsättningar. För 8 skillingen tillverkades 200 nya klichéer inför den sista tryckningen. För 4 skillingen finns flera olika plåtuppsättningar och även ett flertal förflyttningar av klichéer inom plåtuppsättningarna. För de andra valörerna är de ursprungliga plåtuppsättningarna nästa identiska genom alla tryckningarna, även om vissa slitna eller skadade klichéer blivit ersatta. Som t.ex. när man satte in en 3 skilling klichée i en 8 skilling plåt (position 4) och på så sätt tryckte en (eller flera) gula 3 skillingar.
The Printing Plates
All the skilling denominations were printed with plates consisting of 100 separate loose clichés. At least 200 clichés were originally produced for each denomination, for two sets of printing plates. For the 8 skillings, 200 new clichés were produced before the last printing. For the 4 skillings, there are several different plates which included a number of movements of clichés within the plates. For the other denominations, the original plates are almost identical through all the printings, even if some worn or damaged clichés have been replaced. Like for example. Is when a 3 skilling cliché was placed in an 8 skilling plate (position 4) by accident resulting in the unique (or perhaps more) printing of the Treskilling yellow.
Perforering
Samtliga originalmärken är tandade med 1855 års tandningsverktyg som gav tandning 14. Eftertrycken E1, E2 och E3 är tandade med 1865 års tandningverktyg, som också gav tandning 14 men något jämnare tandning. Eftertrycken E4 är tandade med ett verktyg som gav tandning 13.
Perforation
All original issues are perforated with the 1855 perforation tool, perforation 14. The Reprints E1, E2 and E3 are perforated with the 1865 perforation tool, which also gave perforation 14 but it is a slightly more even perforation. The Reprint E4 is perforated with a tool that produced a perforation 13.
Gummeringen
Märkena gummerades efter tryckningen. Till en början användes en dextrinlösning som med åren pulveriserats och fallit bort från märken. De tre sista leveranserna av 4 skillingen gummerades istället med gummiarabicum, som är mer åldersbeständigt. Därav finns endast de sista nyanserna (l, m och n) av 4 skillingen med originalgummering. För eftertrycken användes samma gummering som för de samtida öresvalörerna (Vapentyp eller Ringtyp), alla dessa utgåvor finns med originalgummering men den är normalt tunn och svag på 1868 års utgåvor.
The Gum
The stamps were gummed after printing. Initially, a dextrin solution was used, which over the years has been pulverized and fallen off the stamp. The last three deliveries of 4 skillings were instead gummed with gum arabic, which is more age-resistant with increased longevity. Of these, only the last shades (l, m and n) of the 4 shilling with original gum are known. For the reprints, the same gum was used as for the current öre denominations (Coat-of Arms type or Ring type), all these editions are known with original gum but it is normally thin and weak on the 1868 issues.
Stämplar
Under skillingperioden användes i huvudsak tre olika stämpeltyper:
- Bågstämplar (Nst 6)
- Fyrkantstämplar (Nst 7)
- Cirkelstämplar (Nst 10)
Nst är förkortning för Normalstämpel.
Stämpelfärgen var svart. Men några orter finns även i blå färg, huvudsakligen under 1855.
Av fyrkantstämplar och cirkelstämplar finns även några mindre vanliga typer, Nst 8, 9 och 16.
Postmarks
During the skilling period, three different types of postmark were mainly used:
- Arc postmarks (Nst 6)
- Square postmarks (Nst 7)
- Circle postmarks (Nst 10)
Nst is an abbreviation for the Swedish “Normalstämpel”.
The postmarks colour should be black. But in some places there are postmarks known in blue, mostly known in 1855.
A few scarcer types of box and circle postmarks were also used, Nst 8, 9 and 16.
Förutom dessa så ses ibland på 4 skillingar stjärnstämpeln som användes på lokalbrev med det svarta lokalmärket. Utländska stämplar på märken, huvudsakligen från Danmark eller Norge är även dessa ovanliga och då oftast på 4 eller 8 skillingar.
In addition to these, the star postmark that is used on local letters with the black local mark is sometimes seen on 4 skillings. Foreign postmarks are rarely seen, and typically these are 4 or 8 skillings with Danish or Norwegian postmarks.
Lämna ett svar